Kärlek och lotterivinst

2017-01-20 Skriv en kommentar
Möten / Unicef

Annonsen laddas.

I går blev jag hyllad. Bordet fylldes av blommor och presenter. Nej det var inte 70-årsdan, utan att jag lämnar Bonniers. Rummet fylldes av kärlek och fantastiska hyllningar över mina insatser på jobbet. Hjälp tänkte jag lyckligt. Handlar det om mig? Det är med viss sorg men mest glädje jag tackar för mig som anställd i en familj som hyllar det fria ordet. Det får allt större betydelse vår nya värld. Kamratskapet, framgångarna, upplageoron under de nästan 40 år jag varit med, från Husmodern till M, passerade revy denna eftermiddag. Turligt nog är det inte alls över helt. Jag medverkar fortfarande i M.


Med till exempel artikel om vårt besök i Nepal. I nr 4 får ni läsa om den här fantastiska kvinnan som har startat ett Safe House för slagna kvinnor. Ett litet oskyddat hus mitt i staden Jumbla där hon vakar som en tiger över de hon skyddar. Unicef och M stöttar hennes verksamhet. Stora drömmen är att få el.

Det här är Hanna. Hon är journalist på Ögonblick, en tidning för de som har diagnos Aspergers och/eller autism. Hanna vet hur det är att vara annorlunda, mobbad i skolan och inte riktigt veta hur man gör med de sociala koderna. Men nu är livet på topp. Fin kille hon är förlovad med och två katter i Skärholmen. Vi träffades på Fotografiska museet för att jag var hennes ”vinst” i ett lotteri för att samla in pengar till statyn Bosse i Hudiksvall. Genom henne fick jag entré i en annorlunda värld. Tack Hanna.

Män män och två superskarpa kvinnor

2017-01-17 Skriv en kommentar
Intervjuer / Möten

Annonsen laddas.

Har undrat över att jag så gärna fotograferar mig med män. Måste fråga terapeuten på M, Per Naroskin. Här kommer en parad.   Här är det TV4:s Jesper Börjesson i samband med världsnyheten att jag självmant går i pension. Vilket inte innebär att jag helt lämnar M. Vilket syns inte minst i nr 2. 

Sen har vi Pär Johansson och om honom får ni veta mer i en tidning nära mig. Pär som kallar sig normalstörd var mjuk att luta sig mot men hård när det kommer till hans angelägna frågor. Här blev det inte så intimt av naturliga skäl. Legenden, Sveriges främste travkusk/tränare har hand om 100 kusar i ett jättetravområde i Upplands Väsby. Och varför träffade jag honom? Det kommer att framgå så småningom. 

Och vem trycker jag mig emot här? Jo Bonniers koncernchef Thomas Franzén efter en intervju som bland annat handlade om hans fötter och hans pappa och väldigt lite om transparens och digital förändring. Nu till kvinnorna: Birgitta Wistrand har delat ut ett jämställdhets- och ledarskapspris som gick till israeliska Sari Brody från San Diego – en kvinna som glädjeknockade mig. Hon får det för sitt arbete på IKEA worldwide. 48 procent av IKEAS chefer är kvinnor, de flesta klättrar inom företaget som har 130 000 anställda. Metoderna som denna globala chef använder sig av är okonventionella. Här handlar det om att i verkligheten skapa möjligheter för kvinnor  att få jobba på lika villkor. Könsneutrala löner, förskolehjälp, transporter – allt sätts in för att underlätta de kvinnliga anställdas liv. Vilken kvinna och vilket företag. Jag hade inte aning.

– IKEA är ett företag med hjärta och det ska märkas tvärsigenom.

Är det nåt jag tror så är det att en hjärt-organisation i stället för en matris-organisation är mer framgångsrik i längden.

Så till sist vill jag kommentera vårt nya omslag. Snyggt eller hur? M-magasins AD Marianne Brandt som i 10 år har vridit och vänt på min person, bestämt allt från kofta till frisyr. Och med stor kreativitet bestämt huruvida jag ska ligga i badkar eller om jag ska fotas med äkta höna eller låtsaslejon, har gjort det igen. Hittat en ny läcker form efter en lång 10-årig tradition med samma person. Tack Marianne och Välkommen nya M. 

Återvändandets glädje

2017-01-08 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Annonsen laddas.

När jag var yngre förstod jag inte varför folk åkte tillbaka till platser utomlands när hela världen fanns att upptäcka. 

Nu är jag sen en tid tillbaka en återvändare till ön Zanzibar utanför Tanzania men det beror inte på platsen  utan också på människorna och själva resortet . Där finns yogaläraren Shree som sliter i minA stela lemmar som han gör en vecka per år och alltid säger att jag måste fortsätta hemma Som jag aldrig gör. Nu ska han gifta sig och hans föräldrar i Kerala, Indien har ett väldigt sjå hitta rätt fästmö. Han är 30 och  frågar mig om bristen på hår kan inverka negativt. Jag fattar ingenting, hans hår räcker bra men familjen funderar allvarligt på om han inte måste transplantera. Där finns Siriak. Som alltid fixar något extra för oss som läcker lunch på stranden. ​Genom åren har han avancerat från servitör och blivit manager på The Palms som är mitt favoritställe.  

eftersom vi är återvändare blir vi särskilt väl omhändertagna som stammisar. Dessutom kan vi följa utvecklingen både i de närmaste byarna och på ön som nu fått allt fler arbetstillfällen på grund av turismen. Beachlunch med vännerna Hobohm- Jansson. Som bor i grannhotellet Baraza. Samma ägarfamilj,svenska Gun Britt och kroatfödde Toni Raguz som har stort hjärta och  ser till att byarna utanför resortet får tillgång till turisternas pengar. Plus att de är ytterst drivna hotellierer. Gun-Britt med kocken Sophia en av deras 600 anställda.  Nu har man öppnat ett nytt ställe Zawadi och vem hittar vi där om inte Vuai, f d servitör som blivit restaurangchef och jag intervjuar honom om de anställdas löner. Som medveten turist känns det bra att veta att de anställda gillar sitt liv och vet att befordran är möjlig och inte är helt beroende av dricks. Vi testar ett par dygn på Zawadi också. Inte dumt alls med en otrolig utsikt och nära till bästa snorklingstället på den sydöstra delen. Alltså  bl a  därför hsr jag blivit en återvändare. Istället för stuga i fjällen blir det ett fint rum med hetta och ständig bris på en mycket vänlig ö. Och inte stör det att en trevlig väninna finns i närheten. Susanne Hobohm. Imorn hemfärd. Adjö den kritvita stranden, adjö den läckra maten adjö Palms ses nästa år igen. 

Mycket att fira

2017-01-03 Skriv en kommentar
Barn / Resa / Semester

Annonsen laddas.

Hej kära bloggläsare. Semester med familj i Sydafrika och oxå bloggvila. Kommer tillbaka igen runt 10 jan. Hoppas ni alla haft fina helger som jag!

Vi har smygfirat att jag fyller 70 strax och att sonen fyllde 40.
Och något annat fira var att familjesemestern fungerade utmärkt trots ett antal dominanta hannar (som det heter på safarispråk) och en som vill utöva matriarkat.

 

img_3753

Kapstaden. Snacka om Agapantus.

img_3775

Barnbarn på surfstranden Muizenberg.
img_3808

Kapstaden i Hyrhuset.

img_3879

Ett vitt lejon. Det finns tre och de är inte albinos, på Safaristället Sanbona i Little Karoo. Mäktigt.

img_3887

Maten så god och ovanlig som den här melon- och avodkasoppan.

 

img_3784

Familjen Benvenuto på Cape Point.

fullsizerender

Gott nytt hår, sa frisören Lucio på Grand Café i Kapstaden där trendisarna trängdes.

img_6634

Jag och Elena Ferrante.

img_3937

Barnbarn i en vecka. Tack. Och så skönt att få resa vidare till Zanzibar och vila sig.