När livet är skört

2017-06-28 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Häromdagen dog skådespelaren Michael Nyqvist.   För de allra flesta alldeles oväntat.Han dog  i lungcancer, den mest dödliga av våra cancertyper. Jag träffade honom då och då alltid på väg till Italien. Där fanns hans “äkta” italienska pappa. Närmare bestämt i Florens. Honom hade han via enormt skickliga efterforskningar (som han gjort själv) och detektivarbete som till slut ledde till hans pappas stora famn och en helt ny familj. Om detta intervjuade jag honom på en italiensk krog i Stockholm för flera år sen. Sen höll vi en hyfsad kontakt och jag tyckte så mycket om hans ovanliga ickeskrytiga hållning. Han var inte bara en lysande skådis, bra pappa och (som jag tror) bra man och en tänkare. Vad gör jag i universum? Vad är drt jag vill förmedla? Vad är en människa? Gonatt Michael. We Love you. 

Plötsligt händer det mig. Jag krockar. Kör in i framförvarande bil i kö dan före midsommarafton. Det var mitt fel. Höll inte tillräckligt avstånd och hann inte bromsa. Ingen skadades. Tack Gode -någon. Änglavakt. 

Vår bil bärgades och vi fortsatte till midsommarens mål Limedsforsen i västra Dalarna. Krockade vid Ekolsund ca fem mil väster om Stockholm och nånstans innan Malugn hade chocken lagt sig och jag kände att jag måste köra igen för att våga. Ungefär som man säger till de som trillar av hästar: Upp igen. Eftersom nätterna är ljusa var vår sena ankomst inget problem. Bror hämtade oss till en holme i sjön Grycken.  Så vackert. Det blev en balsamatisk midsommar, lugn vacker och pratintensiv och  inga Små Grodor. Den här gången. Mer prat om livet. Och hur skört det kan vara. Karla, Åsa och jag kollar in närområdet. Så sällan jag är norröver men varje gång får jag naturupplevelser av tredje graden. Jag känner nån slags blandning av att vara en liten lort i universum och högst levande. Lucio fångar en gädda och är lycklig. Här ligger den under ett smörtäcke. När vi åker hem från detta ljuvliga boställe som en gång tillhört traktens provinssialläkare,  upplever jag åter den där starka närvarokänsla och tacksamheten att jag får vara med kicking and Alive. Det kunde ha gått åt helvete där på E18. Och Då visste jag inte att Micke N. livslånga var på väg att slockna. Här viftar Åsa adjö från den holme jag besökte första gången 1984 innan jag livrädd började på Aftonbladet. Då blev denna kvinna extra viktig för mig och det har bestått sen dess. Ju mer jag läser, ju mer jag känner så vet jag idag hur viktigt det är med närhet. Här är två flickor Signe och Ella som mest tycker farmor kladdig med sina pussar. Läser högt för dem i en rolig bok om en tokig farmor och funderar på hur de ser på mig. Hur är jag som farmor? Rolig? Bestämd? Nån man vill vara med ? Hade själv varken farmor eller mormor under min uppväxt VEn som ville veta hur jag tänker om samhället och äldre är KDS partiledare Ebba Busch Thor. Kom till Riksdagshuset med mina synpunkter och funderade sedan inte alls på äldrefrågor snarare tvärtom. Yngrefrågor. 2 barn 1 parti och minskande opinionssiffror. Hur ser hennes livspussel ut. När vi sågs var hon nyponrosskär och optimistisk. Snart får även jag ett livspussel om än litet. En eller två katter ska passa in i mitt resande liv. Välkommen!!!

Ljuset som smärtar

2017-06-20 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Nu är det som vackrast. Ljuset vill inte gå och lägga sig och det är så magnifikt vackert. Smärtsamt vackert , kanske för att jag vet att det är så kort tid och att det gäller att inte sova för tidigt utan att sitta ute och se skymningen sakta komma, titta på klockan och förundras. Det är en av alla fördelar med att bo här i norr. Börje Lindberg 89, en glädjekälla och inspiration kom till Dalarö för stt snygga till Lifterskan, hans trästaty som står i min trådgård. Det växer så det knakar och jag bläddrar i AlltomTrädgårds ljuvliga reportage och ser den ena trädgården efter den andra jag vill härma. Massor av rosor,  Verbena, Riddarsporrar och luktärtor. Men så ska jag åka iväg över midsommar och vem ska vattna? Och sen blir det Kroatien,  Italien och Gotland och sen är det augusti. Hjälp !!mina trädgårdslustar passar inte med min verklighet. Men nu äntligen ska mitt liv passa in med en eller två katter. Jag har längtat men känt  att jag prioriterat resor.men nu är det dags.  I augusti då jäklar! Var och kollade in amelias chefredaktör Maria Sognefors lilla kull. Och där blev jag fast. Får se om det blir en eller två.

Vilken provokatör hon var en gång i tiden  , Marie-Louise Bergenstråhle de Geer Ekman och vilken utställning Moderna i Stockholm bjuder på. Minns min unga vänstertid med tidningen Puss som hon och maken Carl Johan de Geer gjorde. Jag  jobbade på Svensk Damtidning som kontorist och pluggade på Komvux på kvällen och alla roliga killar var marxistlenister och muffarna (moderat ungdom) hånade vi. Dagar Marie Louiseutställningen väckte liv i. Sen gick det där över och jag blev kär i en borgerlig snubbe ,Gösta Linderholm. Det blev våning katt och sommarställe. Inte så revolutionärt precis. Idag bor jag på hotell som t o m har kuddspray! Så kan det gå. Vi börjat bli attraktiva också som konsumenter nu. Vi 65plussare är jättemånga och set vore väl väldigt dumt att ignorera oss.  Själv har jag äntligen blivit med Spotify. Hittar så mycket underbar musik från förr. Det är ganska skönt med nostalgi. Kombinerat med modern teknik. Nu ska jag gå ut och uppleva juninatten. Mitt levande lejon Lucio är i stan. På Dalarö är det bara jag och sommarnatten. 

Fel. Men här blir det rätt. 

2017-06-20 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Oj det blev fel! Här kommer rättelse. Opastöriserad mjölk är det inte påpekar Lotta Bogren. Det är olagligt att sälja. Det ska stå lågpastöriserad. Ber om ursäkt Puttersjaus gård. 

Vad händer när vi vandrar?

2017-06-11 Skriv en kommentar
Vandring

Varför är vi så många mappiesar som vandrar? Behöver vi den långsammare takten? Eller är det ett sätt att vara lite mer här och nu? Oavsett skäl är det ett underbart sätt att umgås. Vi vandrade i Portugal, i Sintra och i Cascais. Och alla blev vi lite kära i Portugal. Att vara med i en vandringsgrupp är något jag rekommenderar. Man går och går där det är vackert. Sen ser man till att middagarna är goda och roliga. Och att bed&breakfast-ställena är tilltalande. Men somligt icke planerat kan hända. Som till exempel att man faller och bryter handleden som Marianne gjorde. Efter tre dar på fötter och lite fado i Lissabon åkte vi hem från landet som ligger trea i fredstabellen. Kanske är det därför polisbilarna kan se ut så här. Roliga slott, vacker grönska och ett sätt att umgås som ökar välbefinnandet och alla blir gladare! Och vad händer på hemmafronten. Jo, bort med för mycket grönska och mer utsikt från mitt hus. Snälla grannar gick med på att sålla lite bland växtligheten på Dalarö. Det tackar jag för och allra mest Johan N som hänger i trädet. Han som gjorde det ljusare. Och sen kom en grind. Skapad av Henrik Siberg   Så vacker. Nu väntar bara grönskan i krukorna. Och mina små tanter blev lite skyddade. Och rådjuren fick det lite svårare. Här är grabbarna från Skövde Simon Arthursson och själva designern Henrik. Tack så snyggt det blev killar. Vi firar skolavslutning och Sixtens första betyg. Nu väntar 10 veckors ledighet. Samma sak för Signe och Ella. Här står alla rörda föräldrar och farföräldrar och kollar in när barnen sjunger in sommaren. Och mitt allra första år sen jag var 15 år utan semester. För nu är jag ju ledig jämt – om jag vill. 

Här är glädjebilder. Solceller till Safe House i Jumla Nepal. Pengar som några läsare (resenärerna på Kambodjaresan) och vi som var på plats i Nepal för M samlade in för att kvinnorna skulle få el. Och häromveckan kom solcellerna till den avlägsna stan. Här jobbas det för högtryck och ingen är gladare än Bhagwati Shrestra, föreståndaren för hemmet, där slagna och hotade kvinnor får en plats och vars verksamhet M-kronan stödjer. Överst på önskelistan stod solceller som inte rymdes i budgeten. Men nu, tack vare M-läsare, så kom el till värme, ljus och dator till Jumlas kvinnohus. TACK.