Gastronomiskt världsarv

2017-05-20 Skriv en kommentar
Italien / Läsarresa

Parma är utsedd som ett Unesco Världsarv när det handlar om matstad. Och vi förstod varför. Vi fick se och smaka det som kallas för mathantverk. Vilka skinkor, vilka salami, vilka ostar. Gastrohögtid.

M magasins italienska resa till Tabiano i Reggio Emilia hotade midjemåttet hos våra 35 läsare som var med. Här provar Gunilla från Halmstad den berömda Culatello di Zibello. Och lite annat smått och gott. I en gigantisk skinkkällare, kallad skinkgrotta, med olika temperaturer och olika ljusinsläpp hänger de finaste grisrumporna på rad i nästan 2 år. Den mest berömda grisen är svart och de är tingade år i förväg av lyxhotell eller privatpersoner som  prins Albert, prins Charles med flera. Culatellon kostar cirka 1 400 kr/kg. Ann-Charlotte från Kisa hittade sin skinka i en affär i den vackra staden Parma.

Så provade vi alldeles ovanliga viner. Den här familjen var one of a kind. Pappan Cardinali, juvelhandlare, sålde sin business och köpte vingård där barnen också jobbar. Vi skålade för mamman som pappan har på ett kort i handen. För utan henne hade det inte blivit något av den gamla vingården. Här syns det ovanliga vita vinet, som är bärnstensgult och för mig en ny smakupplevelse. Skön inställning till vinodlingen hade enologen Alberto Cardinali som inte hade några regler utan ansåg att vinet var klart när han tyckte var gott. Vinbuskar var det snarare än rankor. Han odlade som man gjorde förr i tiden, utan några som helst tillsatser. Systern Laura höll ordning på sin ”hippieodlarbror” och såg till att vi alla fick smaka. Vigneto Cardinali var annorlunda. Deras produktion delades mellan Japan och Parmaområdet. Ett eftersökt vin. Vi hann med både kultur och poolhäng på slottet. De avklädda damerna är Heléne, Inger och Annika, de sistnämnda i M-baddräkten. Det blev poäng på det! Guiden från Parma var lysande. Inflyttad och supercharmig. En ny-italienare. Parmaområdet mår bra. Här får de flesta ickeitalienare jobb. Även de som kommer från Afrika. Fika på torget i Castell Arquato, en liten stad från 900-talet, välbevarad precis som M-läsarna. Väskan hem blev tung, kläder från outlet, lufttorkade skinkor och parmesanostar.

Den här lyckade resan ska vi upprepa i september. Välkommen och skål säger Kerstin, Kerstin och Kerstin. Trio i Kerstins på middag i Anna Maria Corazzas slott i Tabiano. Lite EU-politik blev det också. Kampanjförklädet gick till Kajsa som fyllde 70 och blev hyllad med egen tårta också.

Arrivederci Tabiano!Grazie Cosetta och Petra som basar på Tabiano. Kan både administrera, fixa logistiken och dansa! När vi lämnade slottet satte Petra på ABBA. Och vi for iväg med The winner takes it all och just så kändes det!

Vad är väl en bal på slottet?

2017-05-19 Skriv en kommentar
Italien / Läsarresa / Möten / Okategoriserade

Anna Maria Corazza Bildt öppnade sitt födelseslott och bjöd in oss på schangdobel slottsmiddag. 35 läsare följde med på vår italienska resa till Tabiano i närheten av Parma på en 4-dagars mat-, vin- och kulturupplevelse.

Satte på mig sydafrikastrutsen för att få lite galakänsla. Pappa och stolt slottsägare Giacomo Corazza visade oss runt. Anna Marias färg är blå. Hela gänget från Kalix i norr till Trollenäs i söder. Slottet har sen några år fått cirka 40 hotellrum och några fristående villor, totalrenoverade i tidstypisk stil. Så där rymdes vi alla. Kajsa passade på att fylla 70 på ankomstdagen, då vi alla fick en ros av EU-parlamentarikern Anna Maria. Bakom står resans enda supertrevlige man Erik med sin lika trevliga fru Maggan. Gunwer, Violet, Elisabeth, och Annika uppklädda för middag i spegelsalen på slottet. Jag längtar till Italien sjöng vi alla på kvällen. Och jag intervjuade fru Bildt om hennes engagemang i EU. Så åt vi och bakade pasta och drack deras speciella vin. Sedan shoppade på en av Italiens bästa outlets. Överst Rigmor, Heléne, Kerstin, Lisbet som bakar spagetti. Det gör också Kajsa, Eva, Anita och Britt-Marie. Personalen var lärare samtidigt som de och vi sjöng Volare. Kökskillarna Agato, Mentore och Maurizio, chefen på det goda köket, och Eva-Kristina från Vimmerby. En hel aktieklubb var med ”Kvinns” som i 30 år satsat rätt och njuter här av sina utdelningar. Här syns Gunvor, Gunilla E, Gunnel I. I soffan sitter Ulla Britt, Birgitta, Kerstin och Gunilla A. Slottets påfågel Luigi höll oss sällskap till frukost och till drinken. Guiden Katarina som hade en riktig näktergals sångröst, Stina från Luxemburg och M:s Kerstin Broström. Vi är i parmesan-mecka och självklart serverades sparrisrisotton i en parmesanostform. MMMMM gott! Familjen Corazza är också parmesanproducenter. Men tillverkningssättet fick vi se på annat håll. Överst, så här går parmesantillverkningen till. Idano och Lorenzo jobbar där man gör ca 5 000 ostar à 44 kg styck per år. Till detta går det åt mellan 80 000 och 90 000 liter särskild mjölk. Av kossor som bara betat specialgräs. Vi blev imponerade av allt hantverk och förstod varför Parmiggiano Reggiano kostar så pass mycket. Lillemor, Gunilla och Iemmi som ärägare till det berömda mejeriet La Madonnina framför berg av ostar som står där mellan 12 och 24 månader.

Fortsättning följer på vår rapport om vår  italienska resa och ni som blir sugna – vi upprepar den i september, den18:e. Häng med – det finns några platser kvar!

Varför hänger det en skinka till prins Albert  av Monaco. Det berättar jag om i morgon eller i övermorgon!

Värm vännen

2017-05-13 Skriv en kommentar
Okategoriserade

I dagens Svenska Dagbladet (13 maj) skriver Karin Thunberg så vackert  om vår väninna som dog ifrån oss i höstas. I fredags stod vi vid den gröna plätt där vi nu hittar hennes namn och aska. Hon var vad vi säger One of A kind. 

Väninnor som man älskar ska värnas skriver Karin. Jag skulle också vilja tillägga värmas. Hon värmde mig med sina ord och jag hoppas och tror att även jag gav värme till henne när det drog för kallt i livet. Den här vasen av Ulrica Hydman Vallien tillhörde henne. Idag alltid med snittblommor. Det var hon som sa en gång till mig. Äsch krukväxter. Det ska vara färska blommor ! Och har du inte råd gå i vitsippsbackar eller ta nån kvist. 

Det var hon som lärde mig att “vackrare vardag” mycket viktigare än helgdagsfint. Och jag blev en sån som har finkläder  även på onsdag och kostar på min vardag vackra saker. Här en kaxig tös av Lena Cronqvist som hela tiden påminner mig om att vässa mina kvinnliga armbågar. Här är det tvärtom. Inte kaxigt alls i mitt madonneskåp. Maria, Guds moder i olika tappningar inköpt runt om i världen  Ett arv från min nunnetid. Ensamstående mammor hedras här. 

Har du behov av fundera, vara ifred med andra, vill du ta en paus på ett slott i Frankrike och få närproducerad frukost och lunch privat trädgård, pool, samtal och kreativitet med likasinnade? Gå in på resortthingsout.se och läs mer. Det är min väninna Camilla som prövar ett nytt grepp i sitt 45åriga liv,  Hon hittade magisk plats nära havet  vid Atlantkusten och ville dela detta med andra.hur gör man då? Jo man skapar en nisch dit du kan komma ensam varva ner och piggas upp.  Första gänget är där 14-18 juni och sen är det bara att boka på! Finns mailadress också camilla@flowproduction.se. Här sitter en kvinna som inte har behov av att sortera nåt längre.Garanterad kvinnovärme. 

 Moster Liliana fyllde 92 på hemmet. Det finns något härligt med att vara gammal ( över 90 alltså) gjort är gjort och inget att fundera mer på. Resort things out – Nej nej. För moster handlar det mer om att få lov att vakna en dag till. Helst smärtfri. Annars finns ju gamlingarnas topptablett Alvedon. Den tar moster regelbundet och smärtorna dämpas Alexandra Charles kämpar för kvinnors lika rätt till hälsa vis 2,6 milj klubben. Vi möttes på Seniordagen i Kungsträdgården. Vi pratade båda om kvinnor kvinnor kvinnor. Och inget om dämpande mediciner.  IsKallt ute var det denna vårdag. Inteså mycket varmare var det  i Gävle där jag åter pratade för seniorer i en Seniormässa som Artur Ringart håller i . Vi börjar ju bli en grupp att räkna med. Nästa år är det val och 2 miljoner seniorröster finns att hämta hem. Om vi tror de kan göra något bättre för äldre. Än vad som görs idag. Jag kan säga att värmen steg i alla fall inombords när jag hetsade åhörarna att ställa krav på sina politiker. Hur vill vi ha det?här står barnbarnet Enzo och försöker förstå hur hans pappas mormor får plats i den lilla rutan. Jag började den här bloggen med väninnans död och slutar med mammadöden. Den förlusten dämpas inte med Alvedon. Men det är livets gång säger jag schablonartat. Att mammor dör. Här är vi båda på hennes första passfoto taget 1947. Inför emigrationen till Sverige. 

-Är det från henne du fått ditt jävla anamma frågade en f d bibliotekarie mig när jag berättade om bokens betydelse i mitt liv

Ja, inte var det från min frånvarande pappa i alla fall. 

Hasta la vista Palma

2017-05-05 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Hemma nu med flaskan MOM – God save the gin   Det tyder ju på att den är lämplig för mammor och farmödrar. Har inte smakat än. Dermot Cleminger blev snabbt en favorit med sitt underbara humör och med en rörande men stark berättelse om sitt liv. Yngst av 10 syskon med ett stort dansintresse som i arbetarkvarteren i Dublin vsr helt fel lyckades han trots risiga odds. Vi känner honom från många år med Lets Dance.    Men framförallt var det hans dansinstruktioner som fick sanden att flyga och oss att rulla på höfterna och nästan göra rätt så José hjärtassistenten som hotellet hade skickat ut var mycket nöjd med sitt första parkettjobb. Två systrar i turkos med kläder från Keepitup.se (som var på plats och verkligen fick oss att lysa med deras sportcouturekläder) och med Caroline från Jönköping blir inget tråkigt. De skånska systrarna i turkos heter Lena och Christina. Hotellets takterrass var också en plats för våra fina ibland stela lite-till-åren-kroppar som nu smörjdes i solen. Två superpeppade kvinnor hjälpte och instruerade, talade och umgicks med oss 24/7. Tack. Men först Dermot och hans kärlek Sara Sundqvist, sjuksköterska och ledare i truppgymnastik. Min hälsa är perfekt: Chaganju! En gest från Okinawa där invånarna blir 100 år i snitt. Det var Gunilla Eldh som berättade om denna intressanta folkgrupp i Japan som rör sig mycket och äter rätt samt bryr sig om sin granne! Då blir man gammal. Två stammisar som redan bokat in nästa års resa. Samma vecka samma hotell och säkerligen en lika stor energikick med tillhörande väninnekäröek. Och har du ingen sån med dig får du kärlek ändå. M resorna är omfamnande. Catharina Ek och Monica Juvander intygar. Hej då alla underbara mappiesar!!!