ABBA-storm

2010-12-30 1 kommentar
Okategoriserade

I numret av M som är ute nu finns en intervju och fantastiska modebilder på Agnetha Fältskog. Det har uppmärksammats och vi är förstås stolta och glada över att det blev M som fick möjigheten. Agnetha är inte särskilt intresserad av press. Fick en överdos som ABBA-medlem. Men av olika skäl som står i artikeln ställde hon upp.

Detta inslag har dock gjort att vi fått Agnethafans över hela världen som hör av sig och vill ha tidning. Det hade vi inte fattat när vi gjorde inslaget. Självklart att det skulle uppmärksammats men knappast att det skulle komma DHL-försändelse med euro i kuvert för att köpa tidningen! Och att lyckliga fans i Australien är inne på vår sajt och svimmar av lycka av att se sin idol.

Själv sätter jag just nu på den senaste Elvisvarianten med hans godingar. För he is is still The King. Och Agnetha är drottningen.

Vilken är världens bästa låt förresten? Enligt någon topplista så vann Halleluja, sen kom Satisfaction. Det tycker jag inte alls. Låt oss skapa mappies-bästalåt-lista. Fundera på det och berätta. Nu ska jag först lösa mitt psykbrytar-problem: min Iphone har pajat och om några timmar åker jag till Tanzania.

Hej då, vi ses och hörs efter 10 januari.

Julen över (skönt)

2010-12-27 2 kommentarer
Okategoriserade

Ja så var julen avklarad. Så mycket förväntningar och när alla åkt hem och det enda som är kvar är sill i drivor är jag så glad att det blev så bra.

Mina jular har varit skilsmässojular och annan spänning. Den här gången var det avspänt och skönt och nya spelet Oooogatjacka (tror jag det stavas) fyllde julaftonskvällen med rolig sång. Man ska sjunga den första strofen i en känd låt som står angivet på ett kort sen ska moståndarlaget fylla i. Och vips visar det sig runt bordet att det finns begåvningar där man minst anade. Rekommenderas!

Kallt var det, men inte okristiligt. Änderna på Dalarö frös om lilla stjärten och fick bröd av snälla juldags-promenerare. Fina huset höll vi varmt med många människor och ständig brasa. Vackert som attan var det. En vit jul är trots allt bättre än en grön.

Tomten kom och barnbarnet som var så tvärsäker på att det är vuxna som klär ut sig, ändrade sig och kände inte igen italienaren bakom skägget. Kanske tomten finns i alla fall? Nästa år är jag säker på att han avslöjar vem det än må vara.

På juldan tog vi oss en ordentlig skinkmarsch. Varje år så säger jag det samma, inte så mycket mat i år men på något underligt sätt är kylskåpet överfullt och fastän vi inte orkar så trycker jag ner en lite Jansonbit. Och sen blir det ut på snabb skinkmarsch, alltid förbränner man nån liten sillsvans.

idag jobbar somliga som jag. Glad över en liten men intensivt trevlig jul med klappar  till belåtenhet. Nu ska det laddas för nyår, men den firar jag i Afrika. på torsdag bär det iväg till Tanzania. Som jag längtar.

Men innan dess, städa på jobbet och förbereda nästa nummer och fira min äldste som på onsdag fyller 34.

Och tack till alla ni som följer mig. Snart blir det hack i bloggmaskineriet. När jag väl kommer till Tanzania och Zanzibar har jag lovat mig själv att inte läsa ett mejl, att nästan inte ens ladda Iphonen och den nya paddan jag fått på jobbet (Ipad) ska definitivt inte med.

Till dess god fortsättning på julen.

Che giorno e oggi, frågar mig min mamma när hon ringer. Vilken dag är det idag?

Mamma det är julafton säger jag. Jasså säger hon. När kommer du? För henne är alla dagar lika, även om vi bullar upp med besök och panettone. Att vara med oss är otänkbart, hon lämnar knappt sin säng ännu mindre sin lägenhet.

Hennes senaste år har varit sorgligt och inte blir det bättre.

Försenat försenat

2010-12-21 1 kommentar
Okategoriserade

Sitter på Landvetter och väntar på att försenat plan ska ta mig till Stockholm. Tur att datorn är med så kan jag göra något nyttigt. Har precis avslutat styrelsemöte på KappAhl, hoppade julmiddag i Göteborg för att jag hade så mycket julbestyr hemma, för att istället hamna på Landvetter och sitta i timmar och vänta.

Utanför VD Chrstian Jansons rum i Mölndal finns mycket god konst. På bilden finns en med den underbara meningen Better Late than Never (gravstensinskriptionen). Det är konstnären Eric Magnusson själv som redan gjort i ordning sin gravsten.

Har funderat vad det ska stå på min. Kanske  Här ligger en rätt nöjd kvinna. Det var ju inte så vistsigt men jag ska försöka tänka på något. Har i alla fall gjort en lista på sånger till min begravning. Och kistan, det skall nog vara de knäppa tjejerna på Fluffbabes kista med rosa innandöme och plats för ett champagneglas.

Ända sen jag såg gravstenskonstverket har jag tänkt på döden. Fast jag egentligen ska tänka på julmat, men det kan ju också bli en slags död. Gallstensdöd.

Nä nu ska jag bara berätta att jag var på kändispremiären av Änglagård tredje gången gillt igår och satt med ett smile i två timmar. Det var som att komma hem till några man känner. Och att se solen i ett vackert svenskt sommarlandskap var ljuvligt. Hjälp vad man längtade efter kortärmat.

Lyckades hitta snö-Magnus på *Dalarö som plogar vägen till det hyrda sommarhuset så vi kommer fram med gran och allt på torsdag.

Hjälp är det redan jul!

2010-12-17 1 kommentar
Okategoriserade

Julen är ju ingen överraskning. Men på något märkligt sätt blir julklapparna aldrig klara i tid. Och maten, i dag skrev Fredrik Strage i DN om den svenska ganska äckliga julmaten, grisfötter och annat. Längtar ni efter fett dopp-i-grytan? Vad tycks om svenska julmaten? Hör av er.

Nu stormar familjesammankomsterna in. Först ut på plan var mitt “gamla” fosterbarn Suzzie, hennes dotter Gina och hennes lilla Letizia. Suzzies italienska mamma dog i en bilkrasch när hon var åtta år. När Suzzie var 15 år kom hon till mig i Bromma. En dyster tonåring som blev en varm, ljuvlig person som idag jobbar med att ta hand om barn som har det svårt. Nu har vi hållt kontakten i över 30 år. Det känns skönt. (Ursäkta suddig bild, jag är Sverige sämsta fotograf.)

Nu på söndag blir det familjeparty igen innan sönerna drar åt olika håll. Och då dyker också pojkarnas halvbror Henrik upp med sin familj. Så får man se honom igen. Det händer några gånger om året. Minns när han kom till mig och hans pappa Lasse. Ett litet skilsmässobarn, 8 år trulig och snorig. Och tänk vilken bra människa det blev av honom. På hans student (som hans pappa aldrig trodde han skulle bli) grät jag, Där stod Henrik i pappa Lasses vita kostym på skolgården och i himlen fanns Lasse. Han fick aldrig se sin gulliga, men lätt struliga son gå ut skolan. I dag är han en triathlon-tokig karl som snart fyller 45. Time flies. 

Det var dagens familjerapport. 

På jobbet. Ja där jobbar vi för högtryck så vi kan vara lite till kvinns (finns bara några män) lediga i mellandagarna. 

Tillbaka till Afrika

2017-12-28 Skriv en kommentar
Afrika / Resa

Svårt med uppkopplingen i den Zimbabwiska bushen men här kommer ett litet livstecken. Sett ett av världens sju naturliga underverk. Victoriafallen. Zambezifloden möter Chobe River och kastar sig 100 m rakt ner för klipporna som också är gräns mellan Zambia och ZimbAbwe.

IMG_4184IMG_4189IMG_4197IMG_4193IMG_4188

Här står vi med en sundowner och nedanför paddlar de äventyrliga. Elephant camp där vi bor tar hand om skadade elefanter och försöker sen få tillbaka dem i frihet. Dessa elefanter är inte vilda, vilket ni förstår, de har använts för att rida på i nationalparken. Men som förbjuds fr 1/1 2018. Av hänsyn till djuren. Och möjligheterna ökar för återanpassning. På dagarna rör de sig fritt ute och går men på nätterna återvänder de till campen vana vid sina skötare. De har alla möjligheter att inte komma tillbaka. Den största elefanten Jambo har bott 18 år på campen och återkommer varje natt.

och vem är karln på statyn. Jo Dr Livingstone. Han som sägs ha upptäckt fallen även om invånarna dom bodde där fötstås kände till allt om fallen.

Dan före dan före

2017-12-22 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Kultur / Resa

Med en familj som reser får tomten komma lite hipp som happ.

Men det var ju bara bra tyckte barnbarnen. För då får man två julaftnar. Själv skrämde jag bort både tomtar och troll med min mask. Är med i jury för ekologiska skönhetsmedel. 

Resultatet redovisas i vår. Men jisses så många märken som satsar på ekologiskt, juryn får ligga i!

Svenska tanten, konstnären Susanna Arwin, har förstås satt egen piff på sitt pepparkaksbak – en handväska. Så rätt för kvinnan som verkligen satt handväskan i konstens centrum. Hur farlig är den egentligen?

Vi träffades på ett riktigt tantkafe, Sturekatten men valde en trendig linssoppa istället för tantfika. Socker är ju den verkligt farliga motståndaren.

Dubbeljag. Står utanför konferensrummdet Adamo. I vackra Bonnierhuset i Stockholm. En ära. Och visst jobbar jag ju på som de moderna pansjosarna gör. Och har fortfarande tillhörighet, det är trevligt.

Var nere i Göteborg och såg en helt fantastisk Karl Gerhard regisserad av Eva Bergman som var skälet till min snabba tripp.

Här står Gerhard själv gestaltad av Tomas von Brömsen. Plåtad i pausen när jag fick komma in i det allra heligaste och se vad skådespelarna gör när vi andra köar för att gå på toa.

Och Göthe, Karl Gerhards sekreterare m m, hans kärlek till den otrogne ångestladdade revykungen Karl Gerhard är så gripande, Eric Ericson gör det strålande.

I skuggan av en stövel, sjunger Zarah Leander i pjäsen (Carina M Johansson).

Lika aktuell idag. Min beundran för Karl Gerhards mod bara växer. Gå och se! Spelas på Göteborgs Stadsteater ända till mitten av februari.

God jul kära läsare. Caruso hälsar också. Han ska få vara på Dalarö när vi är i Afrika och har jul på savannen. Där vi hoppeligen träffar hans vildaste släktingar.

Jag hoppas ni alla får en fin jul och avslut på det här turbulenta året. Själv har jag bestämt mig för att bara minnas det bästa. Eländet hinner i alla fall alltid ifatt. Men nu julfrid till er alla.

Julbord och undernäring

2017-12-16 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Unicef

Nej kom nu inte ge oss dåligt samvete så här inför jul.

Jo lite faktiskt, för det handlar om några hundralappar till de som behöver mest för att överleva. Firade nyss förjul med minsta barnbarnen som snart åker bort och de fick några klappar av tomte Lucio (som de inte kände igen) och tillsammans skickade vi också iväg en klapp via Unicef.se.

Jag visade de här bilderna. Ett barnmorske-kit så barn föds säkrare. Och pennor som ingår i skol-kitet och då blir man så här glad!!

Tillsammans med hälsoproffset Lovisa och radioproffset Titti besökte jag Unicefs katastroflager i Köpenhamn. Stort som fyra fotbollsplaner och hightech med robotar och superlogistik. Men också alldeles vanliga händer som packar och packar.

Det här är världens största katastroflager som på 72 timmar kan skicka iväg filtar, tält, mediciner till världens alla hörn när det larmas. Nu är det några stora områden som står överst på hjälplistan, Jemen, Bangladesh, Syrien med grannar.

Om du vill dra ditt strå till världens barn som hamnar mitt i ett krig, jordbävning eller annat elände de inte bett om gå in Unicef.se och skänk en julgåva. Ett katastrofpaket kostar 199 kr.

Unicef är också väldigt uppfinningsrika. I de ändlösa flyktinglägren – hur ska barnen lära sig något? Då kommer skolboxen med allt vad en lärare behöver för ca 40 elever. Det som går tas in lokalt men grunden finns i boxen.

Längst upp sitter jag med något som ser ut som en badboll men är en boll för blinda barn. Inuti finns en bjällra så de hör bollen. Alla barn har rätt till lek och den mest älskade leksaken är en fotboll. Om det är länder där flickor inte får spela fotboll så finns det alltid hopprep.

Det var extremt spännande att få vandra runt i detta jätteområde med ton av effektiv hjälp. 400 personer jobbar och alla känner att deras jobb betyder något.

Lite siffror: vattenreningstabletter och annat inom hygien för 1 miljard/årligen.

Skol-kit ca 800 miljoner/år.

Läkemedel: 1.6 miljarder/år.

Medicinska hjälpmedel (sprutor, hälsotester mm) 1, 3 miljarder.

Vaccin och näring förvaras på annat ställe. Där handlar det om ofattbara summor som 10 miljarder som det kostar att förse 45 % av världens barn med vaccin.

Här står jag och blir informerad hur man ser till att rätt paket når rätt område. Jag är enormt imponerad av Unicefs arbete. 148 länder är beroende. Mest hjälp får Afrika. Tack och lov blir det bättre för världens barn. Men så kommer katastroferna. En del som i Jemen är ett resultat av krig och maktkamp eller väder som i Karibien eller jordbävning som i Nepal och Ecuador. Tyvärr blir det aldrig lite att göra i Köpenhamns katastroflager.

Låt mig bara igen säga. Ge också de barn du inte känner en julklapp, gå in på Unicef.se

Jag har varit i områden och på gräsrotsnivå sett hur Unicef jobbar för varenda unge. De gör skillnad.

Ingeborg Ekblom från Unicef Lena Tallberg från M Håkan Elofsson fotograf och jag på fälttesa.

Julklappstips för bokälskare

2017-12-10 Skriv en kommentar
Barn / Böcker

HAMLET av Barbro Lindgren, en helt underbar pekbok. Grymt bra illustrationer av Anna Höglund.

DEN UNDERJORDISKA JÄRNVÄGEN av Colson Whitehead. Smärtsam påminnelse om slaveriets historia. Rekommenderas inte bara av mig utan även av Inga-Lill Mosander och Oprah Winfrey.

GONATTSAGOR FÖR REBELLTJEJER av Elena Favilli och Francesca Cavallo består av 100 korta berättelser om hjältemodiga kvinnor. Styrketår i metoo-tider. En ungdomsbok också för vuxna.

ETT JÄVLA SOLSKEN , en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer som fick Augustpriset i fackboksklassen. En historielektion om Sverige i början av 1900-talet. Och vad en orädd kvinna kan åstadkomma.

stannahosmig-inb-195x300STANNA HOS MIG av Ayobami Adebayo. En härlig och häftig relationsroman från Nigeria, en riktig bladvändare. Rekommenderas alla som också vill bli glada av en bok.

NÄRA FÅGLAR av Roine Magnusson och Mats och Åsa Ottosson. En ovanlig fågelbok med särskilda fotografier av pippisarna vi har inpå knuten. Kunnig och varm. Bra även för icke-ornitologer.