7 miljarder

2011-10-30 773 kommentarer
Okategoriserade

Nu är vi sju miljarder i världen. 750 av dem var med på M:s härliga båtkryss med föreläsare förra söndag-måndag. Ni som vill se fler bilder kolla här bredvid.Men här kommer den absolut yngsta som var med, Marianne 6 månader, Ebba von Sydows förstfödda. Ebba pratade om att vara kungligt snygg.

Det var kvinnor, kvinnor, kvinnor så långt ögat såg och roligast var havet av kvinnor när Arja Saijonmaa skulle lära oss dansa Zorba. Med fanns också Aftonbladets och Gokvälls Ingalill Mosander tillsammans med goda barndomsvännen och Sveriges förmodligen äldsta kvinnliga DJ Madelein Månsson, som många av M:s läsare känner via våra gympa-dvd. Hon berättade väldigt roligt om hur det är att vara 62 och vilja bli arobicinstruktör, för att inte tala om att vara 64 och vilja bli discjockey.

Men vi mappies är av  segt virke. Och vad är väl sextiopluss för en ålder?

Har fått en menisk som spökar. Och jag som oroat mig för att springa Great Ethiopian Run när vi ska åka ner för att kolla våra M-kroneprojekt i Addis Abeba. Addis ligger högt och min kondis är inte den bästa även om jag är stark. Nu slipper jag i alla fall för doktorn har sagt nej. Får istället vara supporter till de som ska springa i Unicefs namn, bland annat Mark Levengood och vår egen Lena Tallberg.

Träffade Juholt i veckan. Kollade om han hatade pressen. Ville veta hur hans Åsa mår. Var i Västertorp i hans “hood” och köpte hemlagad choklad hos Märta på Vasaloppsvägen. Juholts  lägenhet ligger i ett mycket ,mycket oansenligt hus. Man får ju inte direkt känslan av att där bakom gardinerna, planeras det rajtan-tajtan på skattbetalarnas bekostnad.

På onsdag ska jag diskutera hur vi ska ha det med omsorgen när vi mappiesar blir riktigt gamla. Det har kommit en diskussionsbok som heter När Amelia behöver hemtjänst. Den handlar förstås inte om mig utan om hela jätteproppen Orvar, vi köttbergare som om 25 år verkligen kommer att behöva samhällets omvårdnad.Frågan är vad vill vi. En sak vet i alla fall jag, det ser jag på nära håll. så ensam som min mamma är i sin trerummare vill jag inte vara. Jag vill bo på den gamla sortens ålderdomshem, jag vill höra röster, jag vill finnas bland andra.

I fredags testade jag en halvny krog på Söder här i Stockholm Bar Central. Alla ni som gillar jätteportioner av centraleuorpeisk mat beställ bord. Nej, jag går hellre på La Vecchia Signora som har samma ägare,Schweinhaxe, knödel m m fick jag nog av hos de tyska nunnorna jag tillbringade en del av min barndom hos. Men några medföljare älskade grisstycket de stack ner sina bestick i. Trångt och trevlig stämning, men inte maten jag drömmer om.

Imorgon ska jag plåta omslag och få besök av fröken Krök och fröken Rök.

 

Dagar att minnas

2011-10-23 693 kommentarer
Okategoriserade

Detta är slutet av oktober. Solen skiner det är varmt och jag vet inte om jag ska vara lycklig eller olycklig över vårt annorlunda väder eller vad är det som händer med planeten?

Såg Norén igår på DRamaten. Örjan Ramberg var strålande som den förnekande alkisen men pjäsen kändes gammalmodig. Den dysfunktionella familjen har man nu sett färdigt kändes det som. Men pjäsens titel är fortfarande vacker: Natten är dagens mor.

Var ute och promenerade hittade graffiti med tänkvärda budskap. Detta ville jag inte klotterpolisen skkulle tvätta bort.

91 år och på gym

2011-10-22 22 kommentarer
Okategoriserade

Läser i Dagens Industri att motionärerna blir allt äldre. 91-åringar håller till på ett gym i Sickla, lyfter tyngder, tränar balans, fikar och flirtar. Det är hopp om det kommande livet…Måtte man bli lika energisk.Själv borde jag gå ut nu efter att i en hel vecka knappt gått mer än 500 m. Men det är så mycket annat jag ska hinna, som att vänta in väninnan bjuda på tidig middag och sen gå och se Natten är dagens mor på Dramaten. Men imorgon… Så där låter det ofta bland oss lite motionsovilliga. Vad skulle jag vara om jag inte hade min PT Yvonne Lin som piskar in mig varje vecka. Nää snart reser jag mig upp, tar telefonen laddar ner ljudboken och kör ett pass Långholmen runt. Jag vet ju hur glad jag blir. Sen.

Igår var jag konfrencier när Företagarna firade Årets Företagare 2011. Började vid 12 och slutade 24.00 och hade nöjet att höra en fantatisk ung man Björn Söderberg som jobbar i Nepal med att skapa jobb där och se till att hjärnorna i landet stannar. Först var vi på Oscars och sen Stadshuset. 850 företagare från hela landet var vackert uppklädda och jag och Förtagarnas VD (det är en lobbygrupp som ska se till att fler blir entreprenörer och att villkoren blir bättre och rutinerna enklare) var nästan identiskt klädda.

–Va, sa jag när jag såg henne, du också röd klänning.

–Du också svart boa!

Sen gick hela kvällen som en dans, Företagare belönades,servitörerna marscherade fram och tillbaka ungefär som på nobelfesten med olika maträtter, Circus Cirkör underhöll och kvällen avslutades med rockkungen Jerry Williams, och för första gången hörde jag duon Lise och Gertrud – vilka kvinnor! Foten värkte när jag kom hem, men vad gjorde det när man får vara i Blå Hallen och Gyllene salen, Vilket bygge!

Elisabeth Thand Ringqvist är VD för Företagarna.

 

Så har mitt barnbarnsarmband blivit komplett. Nu hänger också avtrycket av Signes fot min arm. Det är den duktiga företagaren Katinka Bille Lindahl på Västkusten som har företaget Lifestone som jobbar med att bevara minnet av små fötter, händer och annat som vi far- och morföräldrar tycker är så gulligt. De görs i alla möjliga material. Gå in på hennes hemisda lifestone.com och kolla om du vill beställa nåt till jul. Själv älskar jag att ha mina tre barnbarns avtryck runt min arm. Det känns som om de är med mig.

På tisdag ska jag intervjua Juholt. Är det nå´t ni inte tycker någon frågat honom om, tipsa mig!

På söndag är det dax för ny Lycko-kryss med författare – det ska bli så kul. Då möter jag också 700 läsare.

Tackochlov för tidskriften

2011-10-16 24 kommentarer
Okategoriserade

Smickrad tackade ja jag för att medverka i ett tv-program inför Augustpriset. Det kulle bli fem minuter om vad läsning av böcker betyder för mig. Tyckte det var ett bra sammanhang att vara med i. De kom på lördagen 4 personer och packade upp vansinnigt massa väskor med all teknik. 3 timmar senare var de klara. De var ytterst förtjusande och jobbade på hela tiden med skärmar för ljus kameror och annat,

Då tänkte jag efteråt, så härligt det är med tidskrifter. Jag kommer på besök med en penna och ett block. Och ibland tar jag en bloggbild som den här gången. Och fort går det.Skulle inte klara av att vara tv-reporter eller producent.

Särskilt fort tror jag inte att gått för den världsberömde fotografen Nick Brandt (till 8 januari)som just hänger på Fotografiska museet i Stockkholm, att skapa dessa vanvettigt vackra djurbilder från det vilda Afrika. Min längtan till Afrika blossade upp men snart åker jag  till Etiopien på vår årliga M-kronan-resa. Vilka katter!!

Vilken vacker höstdag i alla fall för oss i Stockholmstrakten.

Tillbaka till Afrika

2017-12-28 Skriv en kommentar
Afrika / Resa

Svårt med uppkopplingen i den Zimbabwiska bushen men här kommer ett litet livstecken. Sett ett av världens sju naturliga underverk. Victoriafallen. Zambezifloden möter Chobe River och kastar sig 100 m rakt ner för klipporna som också är gräns mellan Zambia och ZimbAbwe.

IMG_4184IMG_4189IMG_4197IMG_4193IMG_4188

Här står vi med en sundowner och nedanför paddlar de äventyrliga. Elephant camp där vi bor tar hand om skadade elefanter och försöker sen få tillbaka dem i frihet. Dessa elefanter är inte vilda, vilket ni förstår, de har använts för att rida på i nationalparken. Men som förbjuds fr 1/1 2018. Av hänsyn till djuren. Och möjligheterna ökar för återanpassning. På dagarna rör de sig fritt ute och går men på nätterna återvänder de till campen vana vid sina skötare. De har alla möjligheter att inte komma tillbaka. Den största elefanten Jambo har bott 18 år på campen och återkommer varje natt.

och vem är karln på statyn. Jo Dr Livingstone. Han som sägs ha upptäckt fallen även om invånarna dom bodde där fötstås kände till allt om fallen.

Dan före dan före

2017-12-22 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Kultur / Resa

Med en familj som reser får tomten komma lite hipp som happ.

Men det var ju bara bra tyckte barnbarnen. För då får man två julaftnar. Själv skrämde jag bort både tomtar och troll med min mask. Är med i jury för ekologiska skönhetsmedel. 

Resultatet redovisas i vår. Men jisses så många märken som satsar på ekologiskt, juryn får ligga i!

Svenska tanten, konstnären Susanna Arwin, har förstås satt egen piff på sitt pepparkaksbak – en handväska. Så rätt för kvinnan som verkligen satt handväskan i konstens centrum. Hur farlig är den egentligen?

Vi träffades på ett riktigt tantkafe, Sturekatten men valde en trendig linssoppa istället för tantfika. Socker är ju den verkligt farliga motståndaren.

Dubbeljag. Står utanför konferensrummdet Adamo. I vackra Bonnierhuset i Stockholm. En ära. Och visst jobbar jag ju på som de moderna pansjosarna gör. Och har fortfarande tillhörighet, det är trevligt.

Var nere i Göteborg och såg en helt fantastisk Karl Gerhard regisserad av Eva Bergman som var skälet till min snabba tripp.

Här står Gerhard själv gestaltad av Tomas von Brömsen. Plåtad i pausen när jag fick komma in i det allra heligaste och se vad skådespelarna gör när vi andra köar för att gå på toa.

Och Göthe, Karl Gerhards sekreterare m m, hans kärlek till den otrogne ångestladdade revykungen Karl Gerhard är så gripande, Eric Ericson gör det strålande.

I skuggan av en stövel, sjunger Zarah Leander i pjäsen (Carina M Johansson).

Lika aktuell idag. Min beundran för Karl Gerhards mod bara växer. Gå och se! Spelas på Göteborgs Stadsteater ända till mitten av februari.

God jul kära läsare. Caruso hälsar också. Han ska få vara på Dalarö när vi är i Afrika och har jul på savannen. Där vi hoppeligen träffar hans vildaste släktingar.

Jag hoppas ni alla får en fin jul och avslut på det här turbulenta året. Själv har jag bestämt mig för att bara minnas det bästa. Eländet hinner i alla fall alltid ifatt. Men nu julfrid till er alla.

Julbord och undernäring

2017-12-16 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Unicef

Nej kom nu inte ge oss dåligt samvete så här inför jul.

Jo lite faktiskt, för det handlar om några hundralappar till de som behöver mest för att överleva. Firade nyss förjul med minsta barnbarnen som snart åker bort och de fick några klappar av tomte Lucio (som de inte kände igen) och tillsammans skickade vi också iväg en klapp via Unicef.se.

Jag visade de här bilderna. Ett barnmorske-kit så barn föds säkrare. Och pennor som ingår i skol-kitet och då blir man så här glad!!

Tillsammans med hälsoproffset Lovisa och radioproffset Titti besökte jag Unicefs katastroflager i Köpenhamn. Stort som fyra fotbollsplaner och hightech med robotar och superlogistik. Men också alldeles vanliga händer som packar och packar.

Det här är världens största katastroflager som på 72 timmar kan skicka iväg filtar, tält, mediciner till världens alla hörn när det larmas. Nu är det några stora områden som står överst på hjälplistan, Jemen, Bangladesh, Syrien med grannar.

Om du vill dra ditt strå till världens barn som hamnar mitt i ett krig, jordbävning eller annat elände de inte bett om gå in Unicef.se och skänk en julgåva. Ett katastrofpaket kostar 199 kr.

Unicef är också väldigt uppfinningsrika. I de ändlösa flyktinglägren – hur ska barnen lära sig något? Då kommer skolboxen med allt vad en lärare behöver för ca 40 elever. Det som går tas in lokalt men grunden finns i boxen.

Längst upp sitter jag med något som ser ut som en badboll men är en boll för blinda barn. Inuti finns en bjällra så de hör bollen. Alla barn har rätt till lek och den mest älskade leksaken är en fotboll. Om det är länder där flickor inte får spela fotboll så finns det alltid hopprep.

Det var extremt spännande att få vandra runt i detta jätteområde med ton av effektiv hjälp. 400 personer jobbar och alla känner att deras jobb betyder något.

Lite siffror: vattenreningstabletter och annat inom hygien för 1 miljard/årligen.

Skol-kit ca 800 miljoner/år.

Läkemedel: 1.6 miljarder/år.

Medicinska hjälpmedel (sprutor, hälsotester mm) 1, 3 miljarder.

Vaccin och näring förvaras på annat ställe. Där handlar det om ofattbara summor som 10 miljarder som det kostar att förse 45 % av världens barn med vaccin.

Här står jag och blir informerad hur man ser till att rätt paket når rätt område. Jag är enormt imponerad av Unicefs arbete. 148 länder är beroende. Mest hjälp får Afrika. Tack och lov blir det bättre för världens barn. Men så kommer katastroferna. En del som i Jemen är ett resultat av krig och maktkamp eller väder som i Karibien eller jordbävning som i Nepal och Ecuador. Tyvärr blir det aldrig lite att göra i Köpenhamns katastroflager.

Låt mig bara igen säga. Ge också de barn du inte känner en julklapp, gå in på Unicef.se

Jag har varit i områden och på gräsrotsnivå sett hur Unicef jobbar för varenda unge. De gör skillnad.

Ingeborg Ekblom från Unicef Lena Tallberg från M Håkan Elofsson fotograf och jag på fälttesa.

Julklappstips för bokälskare

2017-12-10 Skriv en kommentar
Barn / Böcker

HAMLET av Barbro Lindgren, en helt underbar pekbok. Grymt bra illustrationer av Anna Höglund.

DEN UNDERJORDISKA JÄRNVÄGEN av Colson Whitehead. Smärtsam påminnelse om slaveriets historia. Rekommenderas inte bara av mig utan även av Inga-Lill Mosander och Oprah Winfrey.

GONATTSAGOR FÖR REBELLTJEJER av Elena Favilli och Francesca Cavallo består av 100 korta berättelser om hjältemodiga kvinnor. Styrketår i metoo-tider. En ungdomsbok också för vuxna.

ETT JÄVLA SOLSKEN , en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer som fick Augustpriset i fackboksklassen. En historielektion om Sverige i början av 1900-talet. Och vad en orädd kvinna kan åstadkomma.

stannahosmig-inb-195x300STANNA HOS MIG av Ayobami Adebayo. En härlig och häftig relationsroman från Nigeria, en riktig bladvändare. Rekommenderas alla som också vill bli glada av en bok.

NÄRA FÅGLAR av Roine Magnusson och Mats och Åsa Ottosson. En ovanlig fågelbok med särskilda fotografier av pippisarna vi har inpå knuten. Kunnig och varm. Bra även för icke-ornitologer.