Tacka livet!

2013-05-31 789 kommentarer
Okategoriserade

20130531-223500.jpg

Jag vill tacka livet.Det är vad min vecka handlat om och som bli extra viktigt med tanke på att I veckan dog Tomas Böhm i sviterna av en hjärnblödning.
När hans bror ringde och berättade om katastrofen grät vi på redaktionen. Vår Tomas som visste allt om hur livet skulle levas, som i sju år svarat på läsarnas relationsfrågor, och vars erfarenheter vi alla kunde ta del av, försvann ifrån sin familj sina vänner våra M läsare mitt i steget.
Saknaden är jättestor.
Så har vi firat en mycket lycklig och livskraftig kollega Åsa för att hon fyller 50 och har upptäckt hur kul livet kan bli när man blir 50. Lite roligare, lite rikare lite rynkigare!
Sen har jag nu i min strävan att få mitt drömhus träffat trä-Per från Värmland som övertygade mig och arkltekten Clas att om vi skulle ha trä så skulle det vara Kebony som har en miljömetod som är skötselfri och miljöcertifierad. Men förstås dyrare. Han talade så bra för varan och visade fantastiska bilder att jag föll som en fura. Men ännu inget bygglov.
Sen har jag pussat på mitt yngsta barnvakt pussade och pussade och tänkte på Tomas som hade tänkt sig en framtid med lite jobb och mycket barnbarn.
Och frisören Lucio fick arbete med Enzos pappa Filip: sommarrakningen.
Till sist gick jag och tidningens danstifoso, dans-fan Marianne och såg Julia och Romeo som Mats Ek satt upp på Operan. Vilken kraftfull kroppsnära skicklig upplevelse ,applåderna tog aldrig slut. Med rätta. Bilden är inte på Ek-arna ( bror Niklas och hans fr Ana Laguna är också med)utan på Operans tak.
Jag vill tacka livet.

20130531-223517.jpg

20130531-223536.jpg

20130531-223545.jpg

20130531-223730.jpg

Vi går på bofink!

2013-05-26 721 kommentarer
Okategoriserade

20130526-112144.jpg

När väninnan Suss fyllde 60 år fick hon av mig ett besök på Ottenby fågelstation. Nu blev det av äntligen av. Södra Ölands udde, ett blåsigt vackert ställe där flyttfåglarna ringmärks kontrolleras och äter upp sig innan de flyger vidare fick nu besök av två amatörer.
Fågelskåderi är en trend bland 50 plus och detta manliga nördfäste har nu fått alltfler kvinnor med kikare och grönställ.Men än så länge ytterst få på drt stora hela Om vi varit singlar hade vi nog kunnat gå – inte bara på bofink -utan också på manfolk. Sympatiska herrar som blir glada av att kryssa för små pippisar 170 var rekordet hos en man från Alingsås.
Vi hade en helt ljuvlig förmiddag som började med uppstigning 5 och som kröntes av en kattuggla vid 1300. Däremellan en väldig massa trägårdsångare och andra arter som de visade oss.
Vi gick i Lunden och mötte folk som hejade familjärt och sa “vi går på kattuggla” eller ” vi går på gylling’. Vana skådare, men vi hade långt dit, vi var fortfarande kvar bland talgoxe och bofink. Guiden Petter försökte få oss på ornitologkroken. 20 år gammal kunde han redan 200 småfågelläten. Entusiastiskt pekade han ut vadare och flugsnapoare med sitt stora stativ.
Göran var den andre som tog hand om oss och berättade så gripande om de små fåglarnas kamp att klara sig över de stora haven. Suss blev djupt rörd över det lilla livets tuffa kamp. Och blev vi båda imponerade inför den fantastiska radarn dessa flyttfåglar har som kan ta sig från en trädgård i Skövde till Sydafrika och sen tillbaka till samma trädgård.
Kvällen tillbringade vi sen hos fantastiska Karin Fransson på hotell Borgholm och åt långt över vad som var meningen. Allt var ju gudomligt gott

20130526-112104.jpg

20130526-112122.jpg

20130526-112239.jpg

20130526-112201.jpg

Alla är vi prinsessor

2013-05-22 22 kommentarer
Okategoriserade

20130522-210509.jpg

Kronprinsessan kom till Hagaparken för att fira Estelles bönbok tillsammans med ett antal inbjudna. Gissa vem som stod längst fram jo farmor Adamo med två prinsessor Signe och Ella. Min svärdotter Jennie försökte förklara att det var en riktig prinsessa som såg ut en som vanlig mamma. Men det gick nog över hennes barns små huvuden. På bilden syns Victoria prata med Signe och Ella och hon i starkt aprikosa kläder är jag som försöker fotografera.
Min följetong Huset på Dalarö har nu sqeezats rejält hos stadsarkitekt och byggchef och vi har fattat allt som inte passar in i ett q-märkt område ( särskilt kulturellt område) Det bli till att rita om. Men inget ont som inte har något gott med sig, lilla orangeriet dit jag ska kunna gå barfota på uppvärmda stenplattor och ta mitt morgonte fick åter sitta fast i huset efter en period som uthus. Men vi ropar inte hej. Vi är långt ifrån klara.
Trots detta bristande bygglov fortsätter vi enligt plan och jag har träffat Värme-Bengt Kvarnälv som berättade om vilken underbar värme hans företag kunde ge mina fötterna. Lk systems heter hans företag. Här i stan har jag konkurrenten Thermotech med erfarenheter av olika servicepersoner som inte hamnar i guldstjärneboken
Om ni undrar var de snygga aprikoskläderna kommer i från så är det från KappAhl. Javisst jag vet att jag gör jag reklam för det företag jag sitter i styrelsen för!

20130522-210524.jpg

20130522-210543.jpg

Nu gäller det

2013-05-19 563 kommentarer
Okategoriserade

20130519-193527.jpg

Imorgon måndag nytt försök med Haninge kommun och mitt bygglov. Det handlar inte så mycket om
mått utan mer om tycke och smak. Jag vill inte bygga ett sekelskiftesinspirerat skärgårdshus. Jag vill ha ljust högt modernt och spännande. Området är Kulturmärkt men det märks definitivt inte på husen i området. Nästan alla stilar verkar finnas. Fult eller fint – vem bestämmer. Inte jag i alla fall. Det gör Haninge och hur långt är jag beredd att kompromissa? Vi får se imorn. Håll tummarna!
Här syns arkitekten Clas Wallin med sina skisser, kaffe piggar upp nu när vi ska rita om igen och ta nya hänsyn. Till sin hjälp har han fransyskan Sabine Lepere som jobbar fastän det är söndagkväll.

Lördagkvällen var Mellokväll i Vallentuna med Lucio och hans barn. Och vi såg hur bra det gick för Danmark och mindre bra för Sverige. Hur många var vi i Sverige som följde Petra Mede? 4 miljoner? Snacka om gemensam upplevelse i realtid.

20130519-193515.jpg

20130519-193506.jpg

Tillbaka till Afrika

2017-12-28 Skriv en kommentar
Afrika / Resa

Svårt med uppkopplingen i den Zimbabwiska bushen men här kommer ett litet livstecken. Sett ett av världens sju naturliga underverk. Victoriafallen. Zambezifloden möter Chobe River och kastar sig 100 m rakt ner för klipporna som också är gräns mellan Zambia och ZimbAbwe.

IMG_4184IMG_4189IMG_4197IMG_4193IMG_4188

Här står vi med en sundowner och nedanför paddlar de äventyrliga. Elephant camp där vi bor tar hand om skadade elefanter och försöker sen få tillbaka dem i frihet. Dessa elefanter är inte vilda, vilket ni förstår, de har använts för att rida på i nationalparken. Men som förbjuds fr 1/1 2018. Av hänsyn till djuren. Och möjligheterna ökar för återanpassning. På dagarna rör de sig fritt ute och går men på nätterna återvänder de till campen vana vid sina skötare. De har alla möjligheter att inte komma tillbaka. Den största elefanten Jambo har bott 18 år på campen och återkommer varje natt.

och vem är karln på statyn. Jo Dr Livingstone. Han som sägs ha upptäckt fallen även om invånarna dom bodde där fötstås kände till allt om fallen.

Dan före dan före

2017-12-22 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Kultur / Resa

Med en familj som reser får tomten komma lite hipp som happ.

Men det var ju bara bra tyckte barnbarnen. För då får man två julaftnar. Själv skrämde jag bort både tomtar och troll med min mask. Är med i jury för ekologiska skönhetsmedel. 

Resultatet redovisas i vår. Men jisses så många märken som satsar på ekologiskt, juryn får ligga i!

Svenska tanten, konstnären Susanna Arwin, har förstås satt egen piff på sitt pepparkaksbak – en handväska. Så rätt för kvinnan som verkligen satt handväskan i konstens centrum. Hur farlig är den egentligen?

Vi träffades på ett riktigt tantkafe, Sturekatten men valde en trendig linssoppa istället för tantfika. Socker är ju den verkligt farliga motståndaren.

Dubbeljag. Står utanför konferensrummdet Adamo. I vackra Bonnierhuset i Stockholm. En ära. Och visst jobbar jag ju på som de moderna pansjosarna gör. Och har fortfarande tillhörighet, det är trevligt.

Var nere i Göteborg och såg en helt fantastisk Karl Gerhard regisserad av Eva Bergman som var skälet till min snabba tripp.

Här står Gerhard själv gestaltad av Tomas von Brömsen. Plåtad i pausen när jag fick komma in i det allra heligaste och se vad skådespelarna gör när vi andra köar för att gå på toa.

Och Göthe, Karl Gerhards sekreterare m m, hans kärlek till den otrogne ångestladdade revykungen Karl Gerhard är så gripande, Eric Ericson gör det strålande.

I skuggan av en stövel, sjunger Zarah Leander i pjäsen (Carina M Johansson).

Lika aktuell idag. Min beundran för Karl Gerhards mod bara växer. Gå och se! Spelas på Göteborgs Stadsteater ända till mitten av februari.

God jul kära läsare. Caruso hälsar också. Han ska få vara på Dalarö när vi är i Afrika och har jul på savannen. Där vi hoppeligen träffar hans vildaste släktingar.

Jag hoppas ni alla får en fin jul och avslut på det här turbulenta året. Själv har jag bestämt mig för att bara minnas det bästa. Eländet hinner i alla fall alltid ifatt. Men nu julfrid till er alla.

Julbord och undernäring

2017-12-16 Skriv en kommentar
Barn / Familj / Unicef

Nej kom nu inte ge oss dåligt samvete så här inför jul.

Jo lite faktiskt, för det handlar om några hundralappar till de som behöver mest för att överleva. Firade nyss förjul med minsta barnbarnen som snart åker bort och de fick några klappar av tomte Lucio (som de inte kände igen) och tillsammans skickade vi också iväg en klapp via Unicef.se.

Jag visade de här bilderna. Ett barnmorske-kit så barn föds säkrare. Och pennor som ingår i skol-kitet och då blir man så här glad!!

Tillsammans med hälsoproffset Lovisa och radioproffset Titti besökte jag Unicefs katastroflager i Köpenhamn. Stort som fyra fotbollsplaner och hightech med robotar och superlogistik. Men också alldeles vanliga händer som packar och packar.

Det här är världens största katastroflager som på 72 timmar kan skicka iväg filtar, tält, mediciner till världens alla hörn när det larmas. Nu är det några stora områden som står överst på hjälplistan, Jemen, Bangladesh, Syrien med grannar.

Om du vill dra ditt strå till världens barn som hamnar mitt i ett krig, jordbävning eller annat elände de inte bett om gå in Unicef.se och skänk en julgåva. Ett katastrofpaket kostar 199 kr.

Unicef är också väldigt uppfinningsrika. I de ändlösa flyktinglägren – hur ska barnen lära sig något? Då kommer skolboxen med allt vad en lärare behöver för ca 40 elever. Det som går tas in lokalt men grunden finns i boxen.

Längst upp sitter jag med något som ser ut som en badboll men är en boll för blinda barn. Inuti finns en bjällra så de hör bollen. Alla barn har rätt till lek och den mest älskade leksaken är en fotboll. Om det är länder där flickor inte får spela fotboll så finns det alltid hopprep.

Det var extremt spännande att få vandra runt i detta jätteområde med ton av effektiv hjälp. 400 personer jobbar och alla känner att deras jobb betyder något.

Lite siffror: vattenreningstabletter och annat inom hygien för 1 miljard/årligen.

Skol-kit ca 800 miljoner/år.

Läkemedel: 1.6 miljarder/år.

Medicinska hjälpmedel (sprutor, hälsotester mm) 1, 3 miljarder.

Vaccin och näring förvaras på annat ställe. Där handlar det om ofattbara summor som 10 miljarder som det kostar att förse 45 % av världens barn med vaccin.

Här står jag och blir informerad hur man ser till att rätt paket når rätt område. Jag är enormt imponerad av Unicefs arbete. 148 länder är beroende. Mest hjälp får Afrika. Tack och lov blir det bättre för världens barn. Men så kommer katastroferna. En del som i Jemen är ett resultat av krig och maktkamp eller väder som i Karibien eller jordbävning som i Nepal och Ecuador. Tyvärr blir det aldrig lite att göra i Köpenhamns katastroflager.

Låt mig bara igen säga. Ge också de barn du inte känner en julklapp, gå in på Unicef.se

Jag har varit i områden och på gräsrotsnivå sett hur Unicef jobbar för varenda unge. De gör skillnad.

Ingeborg Ekblom från Unicef Lena Tallberg från M Håkan Elofsson fotograf och jag på fälttesa.

Julklappstips för bokälskare

2017-12-10 Skriv en kommentar
Barn / Böcker

HAMLET av Barbro Lindgren, en helt underbar pekbok. Grymt bra illustrationer av Anna Höglund.

DEN UNDERJORDISKA JÄRNVÄGEN av Colson Whitehead. Smärtsam påminnelse om slaveriets historia. Rekommenderas inte bara av mig utan även av Inga-Lill Mosander och Oprah Winfrey.

GONATTSAGOR FÖR REBELLTJEJER av Elena Favilli och Francesca Cavallo består av 100 korta berättelser om hjältemodiga kvinnor. Styrketår i metoo-tider. En ungdomsbok också för vuxna.

ETT JÄVLA SOLSKEN , en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer som fick Augustpriset i fackboksklassen. En historielektion om Sverige i början av 1900-talet. Och vad en orädd kvinna kan åstadkomma.

stannahosmig-inb-195x300STANNA HOS MIG av Ayobami Adebayo. En härlig och häftig relationsroman från Nigeria, en riktig bladvändare. Rekommenderas alla som också vill bli glada av en bok.

NÄRA FÅGLAR av Roine Magnusson och Mats och Åsa Ottosson. En ovanlig fågelbok med särskilda fotografier av pippisarna vi har inpå knuten. Kunnig och varm. Bra även för icke-ornitologer.