Femma på biotoppen!

2017-03-23 Skriv en kommentar
Okategoriserade

584568399Filmen Sameblod av Amanda Kernell har verkligen blivit en succé. Först ansågs den nog som rätt smal, men publiken har älskat den och pratat om den. Förmodligen för att vi lär oss mer om vårt land, och framför allt om det som varit dolt. Huvudpersonen Elle-Marja finner sig inte i sitt öde och ser med vidöppna ögon hur hennes folk, samerna, kolonialiseras och exotiseras – och gör uppror.

15_sameblod_still_bild22_printLene Cecilia Sparrok spelar Elle-Marja den yngre med kaxig och känslig bravur, Maj-Doris Rimpi den äldre, hon som tagit sig namnet Christina och utbildat sig till lärare långt ifrån det renskötarsamhälle hon lämnat. Utan att ha så många repliker ser vi hur arg, förtvivlad och sorgsen den äldre Elle-Marja är när hon ska ta ett sista farväl av sin syster, en syster som hon var tvungen att överge för att utforska vem hon ville vara.

Oaidnit! Samiska för se.

MMMM

Den bortglömda fröken Rosalind Franklin

2017-02-28 Skriv en kommentar
Kultur / På scen

F51_460px

När Phototograph 51 gick upp på en av Londons West End-scener för två år sedan var det med en hyllad Nicole Kidman i huvudrollen som DNA-forskaren Rosalind Franklin. På Playhouse teater är det Cecilia Frode som får axla Anna Zieglers ordtäta, 100 minuter långa föreställning. Hon går en hård kamp mot manliga forskare som åker snålskjuts på hennes upptäckter, förminskar hennes arbete och kallar henne ”fröken” trots hennes doktorstitel. Så småningom förärades två av dem ett Nobelpris för sin forskning, något de inte hade kunnat klara utan hennes röntgenbilder. I synnerhet fotografi nummer 51, där bevis kom fram på att DNA-strukturen är spiralformad. Rosalind, liksom många andra kvinnliga forskare, försvann in i skuggan utan något erkännande.

Fyra spiraltrappor är den bärande dekoren. Och när både föremål och skådespelare förflyttas över golvet, går det i snirklar, som för visa hur svårt det var att forska fram bevisen för livets DNA-gåta.

I vår samtid pågår debatten om hur kvinnliga forskare ska få fler professurer vid universiteten. Ämnet är aktuellt, men också det tycks gå i spiraler.

Fotografi 51 får MMMM.

Fynd på bokrean

2017-02-21 Skriv en kommentar
Okategoriserade

FAKTA

Läs mer om boken i kommande nummer av M!
Läs mer om boken i kommande nummer av M!
  1. Fattigfällan av Charlotta von Zweigbergk. I nr 4, som utkommer den 2 mars, hittar ni en intervju med författaren. Om hur glesa maskorna är i det svenska skyddsnätet. Reapris: 99 kr*.
  2. Ut ur Kalahari av Lasse Berg. Sista delen på sviten om det goda livet vi skulle kunna ha om vi lärde av våra förfäder. Reapris: 55 kr.
  3. Trädens hemliga lev av Wohlleben. Vi lär oss om våra vänner i skogen. Träd har också känslor! Reapris: 89 kr.
  4. Förvara smart av Paulina Draganja. Den här boken brukar kallas ”sorteringsbibeln”. Reapris: 89 kr.
  5. Food pharmacy av Mia Clase & Lina Nertby Aurell. Hur du hittar ett apotek på mathyllan och lär dig äta antiinflammatoriskt. Reapris: 139 kr.

SKÖNLITTERATUR

Geir Gulliksen hänger med på årets lyckokryss!
Geir Gulliksen hänger med på årets lyckokryss!
  1. Berättelse om ett äktenskap av Geir Gulliksen. Årets snackis – och författaren är redan inbokad på höstens lyckokryss med M! Reapris: 99 kr.
  2. Min fantastiska väninna & Hennes nya namn av Elena Ferrante. Passa på och läs om vänskap och klassresor i Neapel. Reapris: 99 kr/st.
  3. De polyglotta älskarna av Lina Wolf. Förra årets Augustprisvinnare. Reapris: 99 kr.
  4. Björnstad av Fredrik Backman. Författaren som hela tiden väljer nya vägar efter succén En man som heter Ove. Reapris: 75 kr.
  5. Om ni inte börjar leva gör jag slut av Eva Swedenmark. Mer vänskapsdramatik – och med humor! Reapris: 99 kr.

Med mera! Det finns många fynd på årets bokrea.

* Priserna gäller Adlibris.

Galet rolig änka

2017-02-13 Skriv en kommentar
Musik / På scen

I Henrik Dorsins satir på operettklassikern Glada Änkan på Kungliga Operan i Stockholm slängs kängor åt alla håll. Dyster finopera à la Wagner eller glättig  musikal i någon sportarena – allt får en släng av sleven.

Handlingen kretsar kring jakten på en publiksuccé, en nödvändighet för att Operan ska överleva. Föreställningens mappie, sekreteraren Katarina (Miriam Treichl med skön röst) får idén att sätta upp Glada Änkan. Det borde ge klirr i kassan och rädda kvar chefen, Benny Zetterberg (Henrik Dorsin – jodå han sjunger också, och det går att lyssna på!).

Vi ser ett operahus i förfall, med personalutrymmen som lånats ut till sponsorerna och återanvända missanpassade scenkostymer. Från scenens högtalare en uppmaning: ”stäng inte av mobilerna, utan twittra och facebooka gärna så att vi når ut riktigt mycket”…

Var går gränsen för hur kommersiellt ett operahus måste bli? Det är tramsigt, men också bitskt –  och framför allt hysteriskt roligt.

Elin Rombo som änkan är sanslöst bra, rösten förstås, men också rolltolkningen. Man blir glad! Föreställningen ges till och med den 9 maj.

 

Hurra för Vårsalongen!

2017-01-26 Skriv en kommentar
Konst / Okategoriserade
Foto från DN
Foto från DN

Behöver du en vitamininjektion? Och bor i Stockholm, ska en väl tillägga. Liljevalchs har öppnat dörrarna till den årliga konsttraditionen rekordtidigt och fortsätter med det trevliga priset på entrébiljetten: 20 kr. Även i år hittar du Vårsalongen i city, på Malmskillnadsgatan 32. Så mycket skaparglädje, så ojämnt och briljant, så tankeväckande och blasé – här spritter det verkligen. Men frågan är om inte Ulla Anderssons broderi var den starkaste upplevelsen. Ett av hennes verk fångar viktiga historiska årtal för kvinnor. Något att påminnas om när marken gungar under oss och det finns krafter som vill kuva kvinnokroppen igen.

ulla-andersson

Skam-feber

2017-01-03 Skriv en kommentar
Okategoriserade

skam2017 inleds med att vi kastar oss tillbaka till tonåren. Tack vare norska tv-serien SkamSVTplay. Vi plöjer säsong 1 och 2 och på fredag släpps säsong 3. Våra nya kompisar heter Chris, Eva, Sana, Vilde och Noora, och snart ska vi få lära känna Isak lite mer. Vi talar bokmål, nynorsk  och nongelska. Och vi som tittar var tonåringar för länge sedan, men det är som Årets Mappie-nominerade journalisten Cecilia Hagen skriver i Expressen: ”Deras upplevelser har också varit mina.” Se och plocka fram din inre tonåring!

Till mammor från döttrar

2016-12-29 Skriv en kommentar
På scen

Från Spoken word-artisterna på Lilla Dramatens scen rakt in i hjärtat. Jag sneglar försiktigt, en mamma sitter bredvid mig i bänkraden, hennes dotter berättar om henne, starkt och ömt.

Rysningen sprider sig upp genom bänkraderna när Rojda Sekersöz och sedan också Mariama Jobe med starka stämmor drabbar oss med sina mammahyllningar.

Önskar att hela världen kunde lyssna. Fyll Globen, Scandinavium, Friends Arena och allt vad det heter med detta! Och fler föreställningar på Lilla Dramaten tack.

spoken_rojda

Här en mammahyllning av Rojda Sekersöz från ett tidigare tillfälle.

 

Glimrande teater!

2016-12-07 Skriv en kommentar
Okategoriserade

Lite längtan, helt enkelt Premiär 7 december 2016 
Klara Soppteater MEDVERKANDE PÅ SCENEN Medverkande Meg Westergren -"- Björn Gustafson PRODUKTION 		Av
Karin Thunberg

Regi
Hugo Hansén

Scenografi och ljus
Lars Östbergh

Kostym
Gudrun Rösnes

Mask
Kjerstin Elg

Rekvisita
Anja Liedtke



Motsatsen till årets julklapp enligt Handelns utredningsinstitut, virtual reality-glasögon, kan vara soppteater. Och det är inga dåliga grejer! Den allra färskaste föreställningen Lite längtan, helt enkelt är glimrande. Vi ser ett skådespel om livslögner. Två människor börjar prata med varandra i väntrummet till psykologen. Eller pratar med varandra; oftast pratar de förbi varandra eller för sig själva i ett slags inre monolog. Den ena är Siv, blomsterhandlare, som vill prata om sina förbjudna känslor över att känna lättnad över att maken sen 38 år är död – får man det? ”Det känns som om jag släpade en Finlandsfärja bakom mig”, säger hon. Den andra är Inge, revisor, som känner sig tom och inte vet vem han är bortom debet och kredit. Men någonstans hör de glimtar av den andres monologer och kan känna igen sig i känslan av att ha blundat för hur det verkligen har varit i livet. Och båda längtar, kanske efter en puss med tunna läppar, kanske efter någon att äta frukostäggen med, kanske någon som berättar om en tvåkönad mört.

Allt med denna korta föreställning är glimrande; skådespelarna Meg Westergren och Björn Gustafson, regin av Hugo Hansén och inte minst texten av Karin Thunberg, som nyligen fick Stora Journalistpriset. Soppteatern kan ses på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm till och med januari, i bästa fall förlängs den. Det får vi hoppas.

Lite längtan, helt enkelt Premiär 7 december 2016 
Klara Soppteater MEDVERKANDE PÅ SCENEN Medverkande Meg Westergren -"- Björn Gustafson PRODUKTION 		Av
Karin Thunberg

Regi
Hugo Hansén

Scenografi och ljus
Lars Östbergh

Kostym
Gudrun Rösnes

Mask
Kjerstin Elg

Rekvisita
Anja Liedtke



Lite längtan, helt enkelt Premiär 7 december 2016 
Klara Soppteater MEDVERKANDE PÅ SCENEN Medverkande Meg Westergren -"- Björn Gustafson PRODUKTION 		Av
Karin Thunberg

Regi
Hugo Hansén

Scenografi och ljus
Lars Östbergh

Kostym
Gudrun Rösnes

Mask
Kjerstin Elg

Rekvisita
Anja Liedtke



Tänj på samhällskroppen

2016-12-02 Skriv en kommentar
Cirkus / Musik / På scen

En akrobat tänjer lite i taget. Så småningom går det att göra det som ingen tror är möjligt.

I Cirkus Cirkörs Limits sätter akrobaterna sina kroppsliga utmaningar i relation till världens flyktingsituation. På scenen bygger balansakten mellan akrobaterna på tillit. På att den som står underst tar ansvar för den som står på hens axlar. Det krävs gemensamma ansträngningar för att gränserna för vad som är möjligt ska kunna förskjutas.

”När jag var liten tänkte jag att vi människor förflyttar oss över jorden för att hålla jordklotet i balans. När vi stänger gränser och bygger stängsel får det jorden att tappa balansen och tippa över.”

Så säger Cirkus Cirkörs grundare och konstnärliga ledare Tilde Björfors. För hennes cirkus är gränsöverskridande själva grunden, både för artisterna och som mellanmänskligt fenomen.

Om akrobater kan, så kan också vår gemensamma Sverigekropp tränas och tänjas för att bli bättre på att hantera risker, rädslor och hjärnspöken, är budskapet. Motsatsen leder inte till något gott, varken på cirkus eller i verkligheten.

Genom hela den magiska föreställningen ljuder en gungande, rytmisk värlsdmusik-ljudbild av Samuel Andersson, som gör att man tror att kanske, kanske kan det vara möjligt.

Man blir gladare av lite magi

2016-11-24 Skriv en kommentar
Film

Ska man se nya Harry Potter-filmen? Självklart! Varför? Jo för att den är välgjord, magisk och rolig! Och för att Eddie Redmayne (The Danish Girl) är toppen som magizoologen Newt Scamander. Manuset har J.K. Rowling skrivit själv, regissör är David Yates som tidigare gjort tre av de åtta Potterfilmerna.

Fantastiska vidunder och var man hittar dem utspelar sig sisådär 70 år innan pojken mer ärret i pannan ens är påtänkt, och bygger på en fiktiv bok om magiska djur som flyktigt omnämns som kurslitteratur på trollkarlsskolan Hogwarts. Boken blev ”verklig” år 2001, då den gavs ut av J.K. Rowling. Och nu är alltså filmen ytterligare en spin-off, där – som vanligt – gott står mot ont, den lilla människan (ja eller trollkarlen förstås) mot ondska.

En klar 4 i betyg. Det här är två timmar högkvalitativ underhållning för oss som aldrig slutar älska sagor. Två uppföljningar är aviserade, de ska komma 2018 och 2020.

I en av slutscenerna i Fantastiska vidunder dyker en oväntad skådis upp! Nej, här avslöjas inget. Men det sägs att han återkommer i uppföljarna.