ANNONS
image/svg+xml

Vardagens lov, vaccinationer och vacker – till varje pris?

/
Jag börjar med att sjunga vardagens lov, nu när helgerna också blivit vardagar för en som inte jobbar. Det är i vardagen man gör alla vanliga saker och är glad över att man har sådana. Men egentligen är detta ett ansträngt halleluja eftersom jag tycker så mycket om helger, att få hitta på överraskningar och att umgås. Men så tänker jag på alla som känner sig extra ensamma i dessa dagar av rädsla och smitta och tar upp telefonen och ringer någon och gör upp om en promenad, vilken dag som helst.
Det är oftast tyst i telefonen, de flesta upplever detta att ringa nästan som ett intrång. Gu´va man längtar efter röster i dessa dagar. Ring, ring om bara du slog en signal!
Idag är det mest försäljare i telefonen och ibland är jag så svältfödd av prat att jag tackar ja till något jag inte vill ha. Men personen på andra sidan luften (tråden sa man förr men den finns ju inte längre) blir å andra sidan jätteglad. Och så finns ju alltid en ångervecka.
IMG_4907

Vardagssysslan att fylla och tömma diskmaskinen tar några minuter av en min vardag och jag blir på gott humör. En ren diskbänk är också något att glädja sig åt.

IMG_4878

Lucio älskar alla dagar så länge han får laga mat. Här blir det gnocchi.

Mitt hus på Dalarö kan användas av familjen nästan när de vill. Det har varit nyårspartyn, helgsammankomster, kärleksträffar och allt möjligt, Viktigt är att de städar efter sig! Nu senast var det en “minikonferens”, tre herrar som gillar mat och hela kylskåpet var fullt av goda rester. Inte så dumt att få överta.
IMG_4905

Petter, Filip och Rennie vars gemensamma ärende är Teatern under bron, en kulturponton vid Liljeholmen i Stockholm som är öppen på sommaren och erbjuder både bad och teater.

Kallbad är årets trend. Stora hälsovinster säger vi utövare. Nytt är vinterbadarvantar och skor, men så långt har jag ännu inte kommit, då jag mestadels klivit ner i min lilla tunna och av naturliga skäl har det inte blivit så mycket simma. Annars är det Tantobadet som gäller. Efteråt känns det väldigt bra med en gin, grapefruktjuice och tonicdrink.
IMG_4914

Lucio gör tunnan badbar så vi inte skär oss på kanterna.

Moster, 95, har fått en vaccinspruta. Hörde mig för hur det gick för personalen med vaccineringen och häpnade. Jag trodde de sprutades samtidigt med de gamla som de vårdar. Men icke. All personal ska gå in digitalt på en hemsida, ha ett bank-id och hitta tider och plats för att få sin spruta. Med tanke på språksvårigheter, avsaknad av bank-id och annat, som t ex att det är fullt på de platser där vaccin ges, gav mig en stark känsla att det där med att vaccinera just den mest utsatta vårdpersonalen kommer ta sin tid. Alla äldreboenden har ju sjuksköterskor, kan de inte de ta hand om personalvaccineringen också? Men det kanske är mer effektivt  upplagt i andra kommuner än Stockholm?
IMG_4904

Moster avskyr visiret hon måste ha när vi har träff. Jag hör inget och ser inget heller, säger hon och bär det på sitt sätt när ingen mer än jag ser.

Läser om instagramansiktet, det är det där med höga kindben, stor putmun och sneda rådjursögon. Ett sådant som ett filter i mobilen kan fixa till, men problemet idag är att nu ska verklighetens ansikte bli likadant och unga människor betalar en förmögenhet för att uppnå idealfejset, ett Bianca Ingrosso-ansikte. De börjar före 30 och när de fyller 70, finns nån ansiktshud kvar att sträcka, fylla ut eller tråda bort (en skönhetsmetod).
Vem är idag en naturlig skönhet, finns uttrycket ens? En gång när jag var chefredaktör på Vecko-Revyn eftersträvade alla unga flickor att se fräscha ut, inte snygga, vackra eller sexiga. Nej fräscha var drömmen. Idag vet jag inte vad de unga vill, mer än att möjligheterna till förändring är hur stora som helst. Någon sa de vill bli perfekta. Stackare.
IMG_4294

Jag intervjuar Bathina Philipson, som vet att skönhet har betydelse men vi pratar mer religion än botox, publiceras i M nr 2.

Anglikanska kyrkan tycker vi ska jula längre i år. Jag håller mer och tänker inte ta ner adventsstjärnan i första taget. Den lyser upp mörket så vackert. I år har jag blivit ännu mer beroende av ljus och av blommor. Ingen köper tulpaner så mycket som svenskar, vi är världsledande i tulpanköp, den blomman förebådar våren och vår längtan dit går via stora fång färgrika tulpaner.
IMG_4903

Min stjärna skänker ljusglädje ända in i februari. 

0
10

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Balans, badminton och en Bloody Mary

/
Januari gläntar på framtiden, den utan munskydd och med det nya vaccinet i kroppen. Men jag får ta sats, för varenda gång det känns ljusare så stänger något land sina gränser, hundratals gamlingar ger upp andan, USA har en tokig president och vår svenska tappra vårdpersonal går på fälgarna. Det är helt enkelt för tidigt för glädje. Men då i smittomörkret föreslår väninnan en glitterlördag med skaldjur. Vi är fyra nytestade friska och två antikroppade personer som möter upp och glittrar så mycket vi kan. Runt det stora köksbordet minns vi hur det var förr och suger på läckerheterna. Men egentligen kan vi verkligen inte klaga, vi har ett bra liv i den här envisa pandemin.
IMG_4873

Lördagsglittriga och testade, Susanne, Malou och jag.

IMG_3723

Testbevisen.

Det är något särskilt att få lov att hålla en liten nyfödd och tänka på att denna lilla människa har allt framför sig. Sandro är en efterlängtad kille som kommer ha en E4 av möjligheter framför sig (med honom i famnen vägrar hans farfar tänka klimatkris).
IMG_3727

Tre generationer Benvenuto, Lucio, 73,  Sandro, 3 veckor och Max, 28 år.

Mamma vilar i Högalidskyrkans kolumbarium väldigt nära oss. Lucio har länge retat sig på att vi inte får ha något foto av Elda på gravplatsen då kolumbariet ska hållas stilrent. Men så hittade han en fiffig lösning. Han plastade in ett foto och hängde mammas bild vid den tillåtna lilla vasen. Vi har inte bett Högalidskyrkan om lov, vi får se vad stilpolisen säger.
IMG_4863

Mamma utanför sitt lilla bo.

Siggesta gård är ett underbart ställe, särskilt om man har barnbarn, då kan man kombinera alpackor med hinderbana, lunch eller fikastund och vandringsrunda i en fin terräng. Det gjorde vi en lördag och jag tänkte på att just barnhinderbana är lätt att göra för en ganska billig penning, minst lika attraktiv som ett utegym för vuxna. Dagens barn går inte att locka med att säga nu ska vi ut, fika och plocka kottar. Men en barn-Robinson-bana är jättekul. Även för oss äldre – mycket bra balansträning.
IMG_4846

Signe och Ella visar farmor hur man gör.

Så till något mer barnförbjudet. Min bartenderskola. Det är jag, en drinkbok och min julklappsshaker och tillsammans ska vi slå vännerna med riktigt goda drinkar. Den första blev en Tom Collins, den andra en Bloody Mary. Och mer ska det bli. Men med svensk lagomhet förstås.
IMG_4841

Jag tränar med min shaker.

Nu dansar vi julen ut på Dalarö. lite före tjugondag Knut. I år tycker jag mig ha hört från de flesta att julen varit annorlunda. De flesta har julat i mindre omfattning och hemma (med undantag för MSB:s Dan Eliasson och några andra) och utan fest. Det kändes helt rätt, det är alltid svårt att tjoa och tjimma när så många är drabbade.
IMG_4850

Lucio, som kom till Sverige 1968, förstod snabbt att julens tomtar är viktiga för svenskarna.

Tisdagarna med Morris heter en underbar bok. Jag har tisdagarna med Sixten. Vi spelar badminton och jag får en liten titt in i en 16-årings universum. Vad är stort och smått idag för en kille som är 16? Vilka är drömmarna? Medan vi svettas kommer jag närmare hans värld som egentligen inte skiljer sig mycket från min när jag var 16. Dock med en mycket stor skillnad, vi hade en stark framtidstro, vi kunde inte stava till pandemi, vaccinmotståndare eller klimatkatastrof.
IMG_4279

Jag blir hela tiden lite bättre, vilket är nödvändigt för att han ska tycka det är kul fortsätta.

0
16

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

Så ringde Skansens klockor igen, och allt kändes nästan som vanligt

/

Den bästa julklappen till familjen var en liten kille, Sandro, som snittades ut ur mammas mage lite tidigt men totalt frisk. Lucio är en glad farfar, första egna barnbarnet och jag vet efter mina år med honom och fem barnbarn, att ungar gillar han. Inte bara att titta på Facebook.

IMG_4779

Sandro Benvenuto, ungefär en vecka gammal.

Var på Gotland över den regniga och blåsiga julen för att träffa
familjen (vi var sju). Och den enda dagen solen visade sig lite smått var vi på utflykt till Asunden, ett halvokänt raukområde nära Lärbro. Vackert, vackert – så mycket naturfint denna ö kan visa upp! Men Gotland på vintern är tufft, blåsigt, mörkt och stängt. Det var med glädje vi återvände till Dalarö och plötsligt såg jag mitt hus med nya ögon. Där stod det vitt
och stadigt med Dalarös vackraste skorsten i grön mosaik. Kände att min lust till nya husdrömmar hade lagt sig. Vi hoppade i kallbadtunnan och trendade. För det är ju kallbad som gäller.

IMG_3643

Vy över Asunden.

IMG_4750

Det hälsosamma kallbadet, 3 grader.

Den 29 dec fyllde min son 44 år och Gösta Linderholm dog. Han var en stor kärlek men för ungefär 50 år sen. Men ändå när dödsbudet kom blev jag så drabbad. Vi var så lyckliga en gång. Sen gick vi båda vidare och Gösta träffade den absolut rätta för honom, konstnären Lena Linderholm och jag träffade Lasse, barnens far. Under alla dessa år har
vi hållit kontakt och för bara några år sedan diskuterade vi en resa för M-läsarna till Provence och till Linderholmarnas underbara lavendelfält.
Gösta skulle sjunga för oss och Lena lära oss måla akvarell. Men så blev det inte.

Gösta var under alla år en genomhygglig människa. Sörjd av många som älskvärda människor blir och särskilt när de också ger så mycket glädje. Till mig skrev han en sån vacker sång, Sista visan till min kära.

IMG_2067

Gösta och jag när vi var som kärast.

IMG_4762

Filip, 44, med dotter India, 6.

Slutspurten på året är listor. Varenda media har listor på det bästa från politik till tv-serie. Alla tycker och tycker och listjournalistiken blir bara mer och mer förenklad. Det handlar mest om bäst eller sämst.
Själv har jag kommit in i gråzonen och tvärsäkerheten har dämpats. Dessutom har jag konstaterat att tyckarnas smak inte alltid är min. Men kan ändå inte låta bli att tänka i bäst och sämstbanor som en nyårsafton ändå tvingar fram. Året som gick, säg något, men säg inte Corona!
Men hur ska man undvika detta som präglat hela året. Och fortsätter in på 2021 till dess vi alla fått vaccinets välsignelse.

IMG_4738

Moster, 95, fick Corona och överlevde, men till vad? Ensamhet och minnesförlust.

En som sliter häcken ur sig är min bonusson Henrik som hyr en plats i NK:s saluhall för sina italienska delikatesser. Öppnade just när Corona slog till i februari förra året och har sedan dess fört en tuff överlevnadskamp.
Men årets färska tryffel fick en strykande åtgång, Vi gjorde som Löfven, ett snabbt inhopp i affären och snabbt ut igen. Med den gjorde Lucio pasta al tartufo. Den lilla knölen är svindyr men utsökt. Vi tog den mörka, den vita är tre gånger dyrare, om nu någon undrar.

IMG_4822

Henrik och nyårets mest åtråvärda i hans deli.

Vårt nyår blev i Östhammar med vännerna Jan och Ann-Marie och en lysande kronhjortfilé och en helgfrågequiz jag hade konstruerat. Älskar att göra quiz.
Här kommer en svår namnfråga: Vad heter Jesus mormor och morfar?
Här kommer en lätt: Vad heter Grevinnan och vad heter Betjänten i nyårsklassikern, Grevinnan och Betjänten?
(Svar här under.)

I alla fall blev klockan 12 och Sofia Helin läste Tennysons dikt direkt från Skansen och allt kändes plötsligt som vanligt kändes det som. Ring, klocka, ring (Nyårsklockan) är evig. Den har vi hört i över 50 år. Och det lär väl bli några år till.

Det blev inget Afrika för oss. Självklart detta år. Men det blev Afrika ändå. En stor antilop, eland, hade tagits ner från jägaren Jans vägg. Antilopen har han skjutit i Tanzania (självklart med tillstånd) och den har nu fraktats till Dalarö. Så smak av Afrika blev det ändå.

image0

Lucio och Jan med elandantilopen som nu ska få ett nytt hem.

Gott nytt friskt år kära läsare

***
Svar på quizfrågorna – upp och ned:
˙sǝɯɐſ uǝʇuäɾʇǝq ɥɔo ǝᴉɥdoS ɹǝʇǝɥ uɐuuᴉʌǝɹƃ ‘(ɹɐɹpläɹöɟɹoɯ snsǝſ) ᴉlƎ ɥɔo ɐuu∀

0
48

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00
image/svg+xml