Även italienarna visar sitt kroppsklotter

Sitter bekvämt under ett parasoll på det som kallas den italienska rivieran och betraktar badlivet. Det är italiensk semester. Havet är fullt av joggande (jo!), gående, pratande, bollande, lekande människor. Ett aktivt badande, och i pauserna ett intensivt solande. Här verkar ingen vara rädd för malignt melanom. Nej, för Medelhavet har sedan generationer ansetts vara rena rama hälsokuren och den italienska olivhuden är inte lika känslig som den ljusa, säger de och solar på.

Kollar in kropparna och noterar att övervikt inte är deras problem. Längs den fyra kilometer långa stranden här i sambons födelseort Alassio ser jag inte en McDonald’s eller liknande, de flesta går hem och äter sin lunch, också av ekonomiska skäl.

Italienarna är tatuerade, ännu inte riktigt lika kroppsklottrade som de svenska, och jag ser inga tatueringar i ansiktet – tack och lov. Deras bad-byxor är mindre än hemma. Kvinnorna har någon enstaka liten fjäril på rygg eller vad, lite mer som ett evigt smycke. De mycket illustrerade kvinnorna är till 100 procent turister. Alla har, oavsett kroppsstorlek, bikini, modell mycket liten.

Min generation började med att förfasa oss över piercingen, särskilt den fula ringen i näsan, men det modet verkar ha gått över för att i stället blomma ut i fullständiga kroppsorgier av drakar, citat, tigrar och allt vad bäraren vill visa upp. Hörde på radion i Stina Wollters program Kroppskontakt om en som tatuerat bearnaisesås på sin kropp för hon tycker så mycket om olika såser. Men det är lättare att stå ut med än dem som också går loss på ansiktet. Det förfasar vi oss nu över. Vad månne komma sedan?

Det är väl meningen att den äldre generationen ska förfasa sig lite. Utom när det gäller ens egna barn och barnbarn, för de vet vi ju är så fina under den där klottrade huden. Säger vi lite plågat när de kommer och visar upp ytterligare en ”gaddning”. Själv tänker jag alltid, men kunde inte de där pengarna användas bättre? Särskilt när man vet att de kommer att tröttna och då kommer det att kosta ännu mer för att bli av med eländet.

Varför inte satsa på en aktieportfölj i stället, säger jag lite uppfostrande, släpp kroppen och tänk i stället på din framtid. Eller varför inte klimatkompensera för din billiga resa till Ibiza?

Ser från solstolen, där jag spanar på kulturella skillnader, flera italienska kvinnor (inga män) gå i vattnet med sina mammor på en slags hälsopromenad. Den gamla håller sin hand på axeln på dottern och så rör de sig sakta framåt på en morgonrunda med vatten upp till midjan. Å, så fint tänker jag och ser mig själv om 15 år med mina söner som knuffar fram mig i det halvkalla vattnet på Gotland, på hälsopromenad – not!

Pratar med kvinnan i solstolen bredvid för att höra hur de gör med sina gamla föräldrar i ett land nästan utan hemtjänst. Hon var då närmast hysterisk för hon hade både mamma och svärmor boende hemma och det var ingen gullig interiör hon berättade om. Två krävande gamlingar som ville ha allt serverat.
Signora, ni ska vara lyckliga i Sverige, sade hon på väg hem för att laga lunch till gamlingarna. Förr när kvinnorna i Italien inte jobbade var det inget problem, men tiderna har förändrats – men inte staten, sade hon ilsket. De vältrar över allt på familjen. Det vill säga kvinnorna.

En sak till såg jag från min solstol: och det var alla mor- och farfäder med sina barnbarn lekande i vattnet. Där gjorde de sin insats. Är badkulturen ungefär som resten i Italien, blev min fundering. Den fåfänga hannen påfåglar sig, kvinnan sköter familjen, och den äldre mannen leker vidare.

2018 13 ame final

Den senaste tidens glädjeämnen

Marianne Mörck, överraskningarnas kvinna, läs om henne här.

Medelhavsmat som äts i skönhet.

Familje-semester utan konflikter.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..