Ge oss en snällhetsminister i år!

Tänk om 2019 kunde bli snällhetens år. Åh, vad jag skulle vilja uppgradera snällhet, eller snarare omtänksamhet, som puttats långt bort bland egenskaper som utvecklar människan. Snäll anses lika med lite dum. Lite pantad, lättlurad, mesig. Ingen sexig egenskap.

Nej, man ska vara fokuserad, stark, orubblig, gränsdragande och en gång om året, runt jul, släpper vi fram lite empati. Tar från våra plånböcker och ger till dem som har mindre och känner oss snälla (inte alla, förstås, kära läsare).

Jag vill uppgradera snällheten. Men hur snälla blir barn idag när våldslekar utanför skolgården är högsta modet? När hånskratten från ”pranks” (blåsningar) överröstar allt som är vänligt? Har de några snälla fyrar, några varma ledstjärnor som lär dem att snällhet betyder viss uppoffring för att någon annan ska känna sig lite bättre? Och att det faktiskt är givande att vara snäll, hygglig eller bussig, egenskaper som var mer frekventa före selfie-tiden.

Vart tog superhjälteidealen vägen? Superhjältarna är ju både snälla och goda? Ja, de är gångbara i småbarnsåldern, sedan byts de ut till monster och skräck.

Var finns ungdomarnas Bamse?

Förra året vid den här tiden (i januari 2018) kom poeten Bob Hanssons bok Manual för ett snällare liv. Han satt i TV4:s Nyhetsmorgons soffa och trodde att nu skulle det bli ändring. Han berättade också att forskning visar att den kollektiva intelligensen höjs om du är snäll, arbetsplatser presterar bättre om teamen är ”snälla”, utfrysningen blir mindre och utbrändheten sjunker.

Varför ska det då vara så svårt att vara snäll? Kanske för att det är en egenskap som måste läras in på ett annat sätt, till skillnad mot tuffheten som dagligen och stundligen odlas i ett hårt samhälle med oavbruten konkurrens. Kanske för att vara snäll inte anses framgångsrikt (det vill säga, i pengar) och du får aldrig sitta i någon podd och berätta om dina snällhetssegrar.

Då hör jag i radion Steven Pinker som förtröstansfullt säger att världen faktiskt blivit bättre. Steven Pinker är en amerikansk psykologiprofessor och tror på att framgångsfaktorer även idag är förnuft och vetenskap. Han tror att vi har stor kapacitet att förändra vår mänskliga natur. Och att vi därför också kommer att klara det stora hotet mot vår planet. (Hoppas.)

Underbare Hans Rosling kallade sig själv för en possibilist (en som tror på möjligheter) och han var snäll! Och oerhört framgångsrik! Och ingen kan säga att karln var mesig eller lättlurad. Tyvärr lever inte denna mänskliga fyr längre. Idag har hans bok Factfulness sålt över hela världen i en miljon exemplar. Hoppfullt.

Ja, det var tankar en söndagsmorgon när mörket bäddar in Dalaröhuset. Utanför står mina små vaktande tanter i betong och påminner mig om alla snälla och förnuftiga mormödrar och farmödrar. Kanske är snällhet en egenskap som odlas senare i livet. När man konkurrerat klart.

KD vill ha en ensamhetsminister.
Ge oss en snällhetsminister i stället. Ensamhet och brist på snällhet hänger ihop.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..