Härligt, sorgligt och imponerande

Så har man varit ute i landet igen. Den här gången Borlänge där olika entreprenörer och företagare samlats för att lyssna på mina misstag och andras som ändå blir en framgång. För alla vet att succéer också kantas av dikeskörningar.

Om Janne och Ann från Snöborgs gård också gjort misstag fick vi inte veta, för de fick Årets företagarpris i den regionen. Gården i Dala Järna som funnits i familjens ägor i 400 år är ett kretsloppsställe där köttdjuren äter pizza som annars skulle slängas från ett jätteföretag i Vansbro. Allt tas till vara i ett gigantiskt jordbruk där potatis spelar huvudrollen. Mycket imponerande företagande och jag lärde mig flera nya ord. Bland annat mellankalv som de vill bli störst på. Så här ser de ut: 

Sorgligare men lika imponerande var det i Botkyrka, där jag var med och firade Botkyrkas kvinno- och tjejjour, 15 år av omhändertagande av slagna, hotade kvinnor och barn som placeras i olika boenden i kommunen. Rummet var fullt av mappievolontärer som liksom jag undrade hur länge det ska vara norm att kvinnor och barn måste fly och förövaren sitter kvar i bostaden. En skam och något som de vill ändra på. Jag med!

Här står fightern Elisabeth Uddén som är ordförande och som försöker lyfta frågan. I dag är de flesta som kommer och måste få skyddat boende koppling till hederskultur.

Barnens pappa Lasse bodde i Frankrike i många år men längtade så tillbaka till Sverige på grund av naturen. Nu när vi besökte graven såg det ut som han var ett med den. Han dog 1985 i malignt melanom och blev 55 år. 

Hur gammal blir jag om jag håller på så här?

Himmelskt god, serveras på Borggårdskafeet på Tyresö slott. Kunde ha ätit det dubbla. Ska kolla med Mai-Lis Hellenius, livsstilsprofessorn som precis vunnit fint pris med sin bok Livsviktigt. Hon följer med och föreläser den 8–9 oktober på vår populära Lyckokryss, om den livsviktiga Mappie-hälsan.

Nu med fina fötter far jag till Åre för att vandra med 6 andra kvinns och vi ska tillsammans minnas vår Monica G. Hej då.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Storslaget och vått

Vi börjar med det storslagna. Pilane på Tjörn som vi besökte den sista helgen före stängning. Det var den 2:a september och det var en enastående upplevelse och dessutom varmt. Tack alla som ordnar magnifika saker för allmänheten.

Tre snygga rumpor. En gjord av Sophie Ryder från England som också gjort hästen. Anna heter det stora vackra vita huvudet i glasfiber skapad av konstnären Jaume Plensa från Spanien.

18,5 grader i Fiskebäckskil och en varmare sol. Västkusten och Lucio at his best.

S

Av så mycket sol blir man het.

Nu ska vi funktionsträna sa värdinnan Suss och tog med mig rakt upp i himlen och så gick septembersolen ner i skönhet.

Värdinnan innan solen gick ner på berget utsikten.

Kolla rullatorparkeringen! Gäller att jobba på med funktionsträningen annars kanske det blir så här lite för tidigt i livet.

Här ett helt gäng pigga M-läsare i Kungsbacka som kommit för att bland annat lyssna på mig som pratade om mappien – Guds gåva till mänskligheten. På Seniormässan som News 55 ordnade i Göteborg åkte medelåldern ner när KD:s Ebba Busch Thor äntrade scenen. Arthur Ringart ville veta vad hon kunde göra för 2 miljoner äldre. Det lät bra. Får se om det blir verkstad också.

Träffade också en annan politiker. Hon var överlycklig. Så mycket pengar som klimatministern tillika vice statsminister Isabella Lövin fått för det hon ömmar mest för – miljön – nu på sistone. Till oss på Bonniers kom hon för att inspirerande tala om språnget att gå från reporter på Vecko-Revyn till språkrör och minister via en bästsäljare om hav och fisk.

Är det viktigt hur en minister ser ut? Kanske, men vi enades om att det viktigaste var självklart vad hen åstadkommer. Att frågan kom upp beror på att de ständigt är betraktade och kommenterade, också om sitt yttre.

Snart kommer Caruso till oss. Här omfamnar han sin mor. Nu ska vi först se till att vår lilla takterrass inte blir en olycksplats för en liten glad kisse.

Så till sist men störst. 8–9 oktober är det dags för höstens stora M-arrangemang, Lyckokryssen. Du har väl anmält dig? Om inte, läs mer här och anmäl dig här!
Ringde Birgitta Piper och undrade vad hon skulle tala om och hon berättade om läsarnas ökade intresse för pensionsfonder och döstädning.

Hon är en av flera föreläsare du träffar. Och så får du dansa också!! Ann Wilson är med.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Postpensionsångest

Nämen semestern har inget slut. Inget datum lyser extra starkt i min agenda Jag borde jubla. Men istället infann sig en låg känsla av och vem är jag nu. Bläddrade i min agenda och såg att helt borta var jag inte. Förstod plötsligt de som från en dag till en annan går från rutiner till oavbruten ledighet och att efter den första känslan av lycka drabbas av den omtalade tomheten.

Vad gjorde jag?

Gladde mig åt min träning hos Yvonne. Ökar med en timme till. Nu SKA det bli två timmar i veckan. Sen gick jag på några av de inbjudningar jag fortfarande får som bokfest på Manilla.

Katarina Wennstam , Marie Jungstedt och Carl -Johan Wallgren var tre av 650 bubbeldrickande buffeätande kulturmän och kvinnor. Två tungviktare i det sammanhanget är systrarna Eva Beckman på SVT och Åsa på DN.

Går på teatern. Ser Anna Pettersson strimla förgöra och nyskapa Strindbergs Fadren ihop med Johan Rabeus roligt och annorlunda och den gamla historien om faderns oro över – är detta verkligen mitt barn? Frågan kändes brännande aktuell även idag när DNA finns. Spelas på Strindbergs intima teater vid Norra Bantorget i Stockholm. Strindberg är fortfarande Strindberg.

Lika intensivt och härligt kort var Stadsteatern i Stockholms pjäs Lugnet före stormen. Dan Ekborg, Sven Ahlström och Robert Fux. 70 minuters lysande skådespeleri om att spela Hitler (och Goebbels). En skrattfest där teatern får sig en känga som ppblåsta värlsdförbättrare. Skarpt skojigt och med fantastiskt sylvassa repliker.

Gå och Se båda!

Ja, och med allt detta och dessutom ett familjekalas för Lucio

så blev pensionärstillvaron helt ok. Jag måste inte vara mitt jobb. Nu ska jag vara det som jag önskat mig :en kvinna med mycket fri tid.På bilden ovan O sole Mio med Ola Eliasson baryton från Operan som sjöng hem sambons 70åriga liv.

Besökte barnbarnet Sixten som var handräckate till Mange Schmidt på Brofästen. Mange sjöng inte utan sålde falafel och urgoda halloumiburgare på Brofästen under Liljeholmsbron. Alldeles vid Hornstulls riviera. En helg till håller sonen och Rennie Mirro till med sina aktiviteter under bron.

Ja det blev ju lite att göra. Förstår inte hur jag hunnit allt detta om jag jobbat. Tjingeling!

PS. Har du ingen egen bastu kan du alltid hoppa in i den här.eller hyra. Stod vid Årstaviken. Där allt händer.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Konsten att ta hand om livet.

Allt eftersom åren går blir man duktigare på att ta hand om livet. För att förväntningarna dämpas. Toleransens mjuka dimma lägger sig över utbrott och irritation. Vilket inte innebär att man slätas ut.

Här står två ivriga konstnärer. Gustav Kraitz, 91 år, ställer alltid ut nånstans men nu förbereder han stora keramiska kuddar som ska ställas ut hos Sven-Harrys museum i Stockholm våren 2018. Hustrun Ulla som också är konstnär har gjort den vackra gravida kvinnan mellan dem. För dem är morgondagen en bärare av möjligheter. Så vill jag också tänka. Träffar dem i Båstadtrakten där de bor helt underbart och där jätteugnen står och ska bränna framtidens konstverk.
En fanfar för Lucio som blivit 70 och grannen Torben tar fram sin trumpet. Det var en alldeles vanlig måndagmorgon med lite grannkärlek.

Puss och tack för en dag till. Har inte riktigt vant mig vid min nya ledighet, men känslan av att tacka dagen har höjts upp till hundra. Blomsterprakten är från Norrvikens trädgårdar – ett ställe jag vill återkomma till. Så långt från motsättningarna i Stockholm mellan de som vill vara kvar i vårt land och de som vill skicka hem. Vår tids frågor blir alltmer komplicerade och det svårt att vara tvärsäker. Låt toleransens milda dimma svepa in över aggressiviteten i vårt land.

Även gamla tjurar blir mildögda. Här står mediatungviktaren Ove Joanson och hyllas av sina barnbarn Märta och Tuva. Ove fyllde 70 och fyllde hela Stavsnäs med gratulanter, musik och en riktig rodeotjur. Denna duktiga, varma människa som en gång i tiden skickade sina sylvassa kommentarer från Washington till oss kunde inte hålla tårarna borta när hans småflickor bjöd upp sin morfar.

Ajö min bil. Det är jag som skickat in dig i en för tidig plåtdöd. Men enligt ANDERS PLÅT återanvänds det mesta av dig. Skönt.

Blod svett och glädje. Min son Filip och Rennie kör sitt vågade projekt Brofästen vidare. Det är Teatern under bron som lockar folk till Liljeholmsbrons brofäste för att bland annat se pjäsen Skuldsanering, där jag tyckte mig se en stjärna födas. Isabelle Tuoma Pettersson.

Utmattande kärlek. Fyra på en gång. Ljudnivån hög och plötsligt så försvann den tolerans jag berättat om. Farmor fick tillbaka en skarp ton. En av de fyra sa argt när vi skiljdes åt efteråt:

– Jag vill inte träffa dig mer farmor.

Så gick det med den milda dimman.

Jo, vi blev sams.

Nu säljer min son Filip och Lina sitt älskade gula hus i Roma på Gotland. Så mycken glädje det bott i dessa väggar. Först Guds glädje – huset har varit ett missionshus, sen glasblåsarkonstnärens glädje och nu småbarnsföräldrarna Adamos glädje, som nu drar till norra Gotland. Gå in på hemnet.se och kolla mellersta Gotland. Ett gult hus med torn och en hel länga därtill och massor av bilder. Roma Larsarve heter huset.

LOADING..

Tagga inte ner

Nu ges råd till duktiga flickor att tagga ner, sa Birgitta Ohlsson (liberal) på Fredrika Bremerförbudets hälso- och jämställdhetseminarium i Apelryd, Båstad. Men, som Birgitta sa: Lyssna inte, duktiga flickor ska istället ges plats!  

Det blev ett sympatiskt samtal mellan henne och förbundets ordförande Louise Lindfors som sjöng in årets Apelrydsseminarium med en djup vacker röst. Extra bonus på en superintressant tvådagars konferens.


Men farliga siffror förmörkade den glada stämningen. Det handlar utmattningsökningen bland unga flickor och vårdpersonal. Det senare visste jag men hade inte koll på 18–24-årsgruppens sjuktal. De är stressade och pressade och en del i utvecklingen handlar förstås om den kära uppkopplingen. Allt underbart som vi får via mobilen har också en baksida. Ska ta reda på mer om de unga flickornas fatigue.
Men flickorna bakom Gigafood, Rebecka Karlsson och Ida Högberg, hade mycket energi och körde full fart framåt med sin spännande hållbara veganmat som nu ska rullas ut på bred front.

Imponerad blev jag också av läkaren och politikern Barbro Westerholm. Hon som en gång såg till att homosexualitet inte längre klassades som sjukdom. Hon fick pris för alla års jämställdhetskamp.

Själv skulle jag prata om att hålla i längden. Men det mer prat om vad man ska göra med alla de kvinnor som inte nås av de duktiga flickornas livsstils- och hälsobudskap.

Det här är en helt underbar med hälsosam frukost hemma hos Bosse och Ulla Lundevall i Torekovs vackraste hus, dit jag hade bjudit in mig och Lucio. Ulla är en garanterad duktig flicka och Bosse kör råsaftcentrifugen varje morgon. Inte precis en standardvara i de flesta hem. Inte hos mig heller. Men vi blev inspirerade.
Fortsätter på duktig flicka-temat och visar två till som jag träffade i just Torekov – konstnären Agneta Livijn som är glad i hatten över sitt nya husbygge.

Och Sophie Dow vars dotter Annie saknade ett antal kromosomer, vilket resulterade i att mamma skapade ett nytt liv för henne och andra barn som har mentala skador via mindroom.com, en fantastisk pionjärinsats. Applåd för Sophie. 

Och vad är då Torekov känt för? Jo, för att där badar alla från de allmänna bryggorna helst i mycket fransig badrock för att visa att de är torekovare sen generationer Det är en mycket rik semesterort i Skåne, så de har råd att köpa ny badrock men då kan ju omgivningen tro de är nyinflyttade.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Festival i brott

Här står jag med Sveriges bäst säljande deckarförfattare: Martin Widmark. Mannen bakom Detektivbyrån Lasse-Maja. Camilla Läckberg, Jens Lapidus och andra deckardrottningar och -kungar har ingen chans. Lasse Maja regerar.

Crime Gotland har startat och jag har mjukat upp mig med att prata med Denise Rudberg med 600.000 sålda elegant crimeböcker där Östermalmskvinnan 60 plus, Marianne Jidhoff, regerar. Och grabbarna som tillsammans skriver om SolBritt Sollan på Singö – 60 plus hon också. De heter Johan Kant och Anders Gustafson och ogillar precis som Denise för mycket av blod tortyr och våldsamma detaljer. Att ha kvinnliga huvudpersoner som är 60 plus är så ovanligt att det blir ett seminarium.

Det blev ett skojigt samtal om hundar som dreglar och farmor/mormorsförebilder och om 60 plussare har sex. I morgon ska jag intervjua Malin Persson Giolito som skrivit en helt lysande bok, Störst av allt. Då ska jag bland annat fråga henne om vad som är hennes störst av allt. Hennes pappa GW Persson undervisade mig i rättssociologi och jag blev hopplöst förälskad. Då fanns hon som bebis.

Några år senare kom Filip till världen. Här med fru fotografen Lina. De var starten på mitt förhållande till Gotland. En ö som har allt min sommar önskar. En gång i tiden var det Österlen men numera har Gotland tagit förstaplatsen.
Vad är hemligheten? Konsten. Människorna (Gunilla Axén på bilden) kyrkorna. Och alla de ljusa vägarna.

Och maten. Här serverar gården Nypling Mat och Vin oss gotländska läckerheten med ätbart ogräs. Så gott! Nä nu ska jag sluta tjata om denna märkliga ö.
Det här däremot är fotograferat på Muskö och kära läsare – vad är detta?

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Semesterön för pratglada

Gotland är rena euforin för semesterfirare som vill träffas. Vart jag än går på den här roliga, vackra, knasiga Öjn är det nån som vill prata, visa, sälja något. Halva bilen är redan full av fina gotlandsvaror från kofta, keramikfat till knashalsband.


Om du inte redan varit där så besök Skolgalleriet i Vänge. Där håller stenskulptören Anders Thorlin till (hatt) med sitt 20-åriga skolprojekt Skolbänken. I kyrkan i närheten finns hans nya huvuden. Dalhems kyrka är så vacker. Gotlands kyrkor är konstskatter. Med Anders skallar i alabaster och andra fantastiska madonnehuvuden blir det ännu vackrare.

Här sitter Ingegerd och Carl Folcker och firar diamantbröllop (60 år). Vi hamnade bredvid dem vid ett frukostbord och Ingegerd berättade hur de sågs på svenska ambassaden i Washington och hon sa honom vill jag ha! Och på den vägen är det 60 år senare. Hur gör man? Heja!

Vem som såg vem först, Gunilla eller Theodor får du reda på när jag skrivit artikeln om författaren Theo Kallifatides. De bor på norra Gotland och det är det närmaste Grekland han kommer. En liten oliv påminner om hans hemtrakter. Också där kunde jag slå mig ner äta valnötspaj och prata.

Åker ner till det som numera kallas för Sudermalm (så många stockholmare där) på södra Gotland och träffar Lena Katarina Swanberg och hoppsan vem kommer där om inte M-medarbetarna Angelina Jolin make Stefan Andersson och dotter Julia. Nu pratar vi igen. Den här gången över en saffranspannkaka.

Konsten på Körsbärsgården är storslagen. Här Fredrik Wretmans jättefot och Miesentals silverkropp.

Vad är trygghetspunkt? Är det där gotlänningarna ska samla sig när ryssen kommer?
Kolla brevlådan! Vart man än vänder sig på Gotland finns det nåt att glädjas åt.


Som de här två herrarna i eftermiddagssolen i När med varsin öl. Fredagsmys sa de när vi passerade. Såg ut som Kenoreklamen och lät som en sådan också.
Här tror man på ärlighet. Köpt lamm, potatis, fin ost och psalmbärssylt i olika gårdsbutiker, obemannade, lägg pengar här står det eller swisha. Och det verkar funka.

Och alla dessa vackra vägrenar.

Och ängar.
Och slapp estetik. Lucio mår bra.

Sol. Sol. Och imorgon börjar allvaret i alla fall för mig med Visby Crime Festival.
Romakloster en uppmjukning med pjäsen En vintersaga, det är våld på Shakespeares tid. Så bra pjäs och skådespelare. Och utomhus. Underbart.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Käpp i sommarhjulet

Härliga dagar på Dalarö med det som kryddar livet: samtalen. Om vädret, Alex och Sigges podd, Agneta Pleijels bok, att fiskhandlaren i byn bara blir bättre! Stort och smått om vartannat och framför allt dialog. Gu så trött jag är på alla som tror att ett samtal är monolog. Numera allt vanligare. Då och då tänker jag på hur ensidiga en del samtal blir. En frågar och en svarar.


Undrar hur det var på Strindbergs tid? Här på Kymendö i världens minsta skrivarstuga satt han och skrev sina mästerverk. Tog med Sixten på kulturvandring och berättade att storverket Hemsöborna man i dag (ca 150 år senare) är så stolt över med Karlsson och Madame Flod, var då skäl att slänga ut honom från Kymendö eftersom romanen byggde på en sann historia. I dag lever Madame Flods ättlingar på turisterna som kommer för att återuppleva den kärlekskranka välbeställda skärgårdskvinnan och den betydligt yngre drängen Om Stadsteatern i höst spelar Hemsöborna gå och se! Ann Petrén som Madame flod är en upplevelse.

Sommaren med alla sina förväntningar som ska infrias ligger som ett ok på vuxna men inte på barnen. De bara älskar allt från små kaninungar till oändliga bad och glass.

Signe och Ella med liten kaninunge. De har dessutom fått ny hund när den gamla seglade in i hundhimlen. Totti, döpt efter Alex favoritfotbollslirare existerade före dem, nu kom en som var mindre: Sassa.

På Bungenäs på Gotland regerar också barnen. Sol, bad, glass och mamma och pappa 24/7. Kan det bli bättre.


Och besök förstås av la famiglia. Bilden ovan syns gudmor Greta och här står Lucio med sina döttrar Sandra och Rebecca. Men så mitt i idyllen. Besök på Visby lasarett

Andningsproblem. Underbar personal. Man ska bli sjuk i Visby. Mediciner provtagningar och 5 timmar senare var vi ute igen med bättre andning. Många hängiga dagar fick äntligen hjälp. Tack Doktorn.

Nu blev vi så här glada.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Där skönheten och operan bor

Om man drabbats av Amalfikustens skönhet en gång så vill man återkomma. Torna a Sorrento (tillbaka till Sorrento) som sången heter på riksitalienska – så har längtande skönhetstörstande turister gjort – och så också vi. 

Så vackert satt kompisarna Eva och Salvatore och kände extra Amore.

Vi bodde mittemot vulkanen Vesuvius och Napolibukten och såg Capri i solnedgången. Dit åkte vi förstås, men missade Rennie Mirros och Karl Dyalls Swedish Shuffle på Villa Axel Munthe på Capri. Men inte dem, de var kvar på ön  när vi kom. 

Överst Rennie med dottern Li Siena, 9 mån. Delar av gruppen som bl a består av Trio X och sopranen Jeanette Köhn som ligger bakom Swedish Shuffle. Här testar Lucio hennes italienska via just sången om Sorrento. Hon fick mer än godkänt.

Villa Axel Munthe – där bor verkligen skönheten. Måste visa några bilder så ni som inte varit där omedelbart bokar en resa. (Va! Tror du alla har råd åka vart som helst. Nej ni kan bara njuta av bilderna).  

Handen på den 3 000-åriga sfinxen lägger man om man vill önska sig något. Utsikten breathtaking!

Axel Munthe hade bredvid sin säng Hypnos, sömnens gudinna. Överallt i huset finns utsökta antika statyer. Han var inte bara en enorm hund- och fågelvän utan också en konstsamlare av rang. 

Hypnos och Capri taget från färjan från Sorrento.

La terra del Amore kallas den här trakten. Och just där Salvatore och Eva sitter satt Sophia Loren och Vittorio de Sica. Hela kusten är nedlusad av plaketter med konstnärer, författare, artister som besökt denna inspirerande plats där livet är som en opera. Somliga får huvudrollerna och andra är de fattiga statisterna. 

 Nu går flyget tillbaka. Jag tar en paus. Återkommer.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Gammal kärlek

För 15 år sen tog det slut mellan min son Filip och henne, den underbara Annis, som vi i familjen kallade den långsamma kroaten. Familjen var från Kroatien och Annis tyckte inte om att stressa. Häromveckan sågs vi igen. I vackra Rovinj i Istrien. Nu är hon mamma till Tom och har John vid sin sida. Och jag har i Lina fått en underbar svärdotter och ljuvliga barnbarn. Allt ordnar sig. 

Och innan det tog slut hann vi med något viktigt – hjälpa till  vid ett inköp av en liten lägenhet i den gamla delen av Rovinj, staden som en gång tillhört Italien. Området  Istrien fick avträdas till president Tito efter andra världskriget.

Giuseppe och Gordana från Falkenberg fick sin dröm uppfylld, 15 år senare sitter Lucio och jag vid ett deras köksbord och äter pinfärsk fisk.

– Känner du igen bordet frågar Josef (svenska varianten på hans namn). Det var ditt. 

De påminner mig om att också skåpet bakom bordet kommer från Thorbjörns och mitt brommahem som var större än lägenheten i Hornstull. När vi flyttade fick familjemedlemmar möjlighet att ta det de ville ha. Och vid vårt gamla bord sitter vi och minns. Det var som det bara gått några dagar och inte år. Gammal kärlek blir som ny.

Till Rovinj vill vi återvända liksom till Porec som ligger 5 mil norrut längs kusten. Där bor Toni och Gun-Britt Raguz när de inte bor i Nairobi eller på Zanzibar. De öppnade sitt stora farmhus med extra av allt så det vara bara att säga som Martin Ljung: Vi är här nu. Och vi har bara tänkt stanna några dar. 

Färska fikon i träden och lamm som ska helstektas. Det är helt underbart att bjuda in sig. Till pool och allt. Tack kära ni. Här Toni och Ante, hjälpen på gården. 
Hemma på Dalarö har nya grinden fått blommor. Temperaturen är sänkt, sommarsverige har sitt kvällsljus – så borta bra men hemma är ändå bäst. Fast bara när man också kan åka bort. 
Från den gamla kyrkan i Porec ser jag den eviga påminnelsen om mor och barn. Madonnan. Denna enighet som numera i Sverige kanske kommer avbildas med en pappa och barn. En ny enighet. 
Här Ella och Signe och deras pappa Alex. Puss från  farmor.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

När livet är skört

Häromdagen dog skådespelaren Michael Nyqvist.   För de allra flesta alldeles oväntat.Han dog  i lungcancer, den mest dödliga av våra cancertyper. Jag träffade honom då och då alltid på väg till Italien. 

Där fanns hans “äkta” italienska pappa. Närmare bestämt i Florens. Honom hade han via enormt skickliga efterforskningar (som han gjort själv) och detektivarbete som till slut ledde till hans pappas stora famn och en helt ny familj. Om detta intervjuade jag honom på en italiensk krog i Stockholm för flera år sen. Sen höll vi en hyfsad kontakt och jag tyckte så mycket om hans ovanliga ickeskrytiga hållning. Han var inte bara en lysande skådis, bra pappa och (som jag tror) bra man och en tänkare. Vad gör jag i universum? Vad är drt jag vill förmedla? Vad är en människa? 
Gonatt Michael. We Love you. 

Plötsligt händer det mig. 

Jag krockar. Kör in i framförvarande bil i kö dan före midsommarafton. Det var mitt fel. Höll inte tillräckligt avstånd och hann inte bromsa. Ingen skadades. Tack Gode -någon. Änglavakt. 

Vår bil bärgades och vi fortsatte till midsommarens mål Limedsforsen i västra Dalarna. 

Krockade vid Ekolsund ca fem mil väster om Stockholm och nånstans innan Malugn hade chocken lagt sig och jag kände att jag måste köra igen för att våga. Ungefär som man säger till de som trillar av hästar: Upp igen. 
Eftersom nätterna är ljusa var vår sena ankomst inget problem. Bror hämtade oss till en holme i sjön Grycken.  Så vackert. Det blev en balsamatisk midsommar, lugn vacker och pratintensiv och  inga Små Grodor. Den här gången. Mer prat om livet. Och hur skört det kan vara. 
Karla, Åsa och jag kollar in närområdet. Så sällan jag är norröver men varje gång får jag naturupplevelser av tredje graden. Jag känner nån slags blandning av att vara en liten lort i universum och högst levande. 
Lucio fångar en gädda och är lycklig. Här ligger den under ett smörtäcke. 
När vi åker hem från detta ljuvliga boställe som en gång tillhört traktens provinssialläkare,  upplever jag åter den där starka närvarokänsla och tacksamheten att jag får vara med kicking and Alive. Det kunde ha gått åt helvete där på E18. Och Då visste jag inte att Micke N. livslånga var på väg att slockna. 
Här viftar Åsa adjö från den holme jag besökte första gången 1984 innan jag livrädd började på Aftonbladet. Då blev denna kvinna extra viktig för mig och det har bestått sen dess. 
Ju mer jag läser, ju mer jag känner så vet jag idag hur viktigt det är med närhet. Här är två flickor Signe och Ella som mest tycker farmor kladdig med sina pussar. Läser högt för dem i en rolig bok om en tokig farmor och funderar på hur de ser på mig. Hur är jag som farmor? Rolig? Bestämd? Nån man vill vara med ? Hade själv varken farmor eller mormor under min uppväxt V
En som ville veta hur jag tänker om samhället och äldre är KDS partiledare Ebba Busch Thor. Kom till Riksdagshuset med mina synpunkter och funderade sedan inte alls på äldrefrågor snarare tvärtom. Yngrefrågor. 2 barn 1 parti och minskande opinionssiffror. Hur ser hennes livspussel ut. När vi sågs var hon nyponrosskär och optimistisk. 
Snart får även jag ett livspussel om än litet. En eller två katter ska passa in i mitt resande liv. Välkommen!!!

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Ljuset som smärtar

Nu är det som vackrast. Ljuset vill inte gå och lägga sig och det är så magnifikt vackert. Smärtsamt vackert , kanske för att jag vet att det är så kort tid och att det gäller att inte sova för tidigt utan att sitta ute och se skymningen sakta komma, titta på klockan och förundras. Det är en av alla fördelar med att bo här i norr. 

Börje Lindberg 89, en glädjekälla och inspiration kom till Dalarö för stt snygga till Lifterskan, hans trästaty som står i min trådgård. 
Det växer så det knakar och jag bläddrar i AlltomTrädgårds ljuvliga reportage och ser den ena trädgården efter den andra jag vill härma. Massor av rosor,  Verbena, Riddarsporrar och luktärtor. Men så ska jag åka iväg över midsommar och vem ska vattna? Och sen blir det Kroatien,  Italien och Gotland och sen är det augusti. Hjälp !!mina trädgårdslustar passar inte med min verklighet. 
Men nu äntligen ska mitt liv passa in med en eller två katter. Jag har längtat men känt  att jag prioriterat resor.men nu är det dags.  I augusti då jäklar! Var och kollade in amelias chefredaktör Maria Sognefors lilla kull. Och där blev jag fast. Får se om det blir en eller två.

Vilken provokatör hon var en gång i tiden  , Marie-Louise Bergenstråhle de Geer Ekman och vilken utställning Moderna i Stockholm bjuder på. Minns min unga vänstertid med tidningen Puss som hon och maken Carl Johan de Geer gjorde. Jag  jobbade på Svensk Damtidning som kontorist och pluggade på Komvux på kvällen och alla roliga killar var marxistlenister och muffarna (moderat ungdom) hånade vi. Dagar Marie Louiseutställningen väckte liv i. Sen gick det där över och jag blev kär i en borgerlig snubbe ,Gösta Linderholm. Det blev våning katt och sommarställe. Inte så revolutionärt precis. 
Idag bor jag på hotell som t o m har kuddspray! Så kan det gå. 
Vi börjat bli attraktiva också som konsumenter nu. Vi 65plussare är jättemånga och set vore väl väldigt dumt att ignorera oss.  Själv har jag äntligen blivit med Spotify. Hittar så mycket underbar musik från förr. Det är ganska skönt med nostalgi. Kombinerat med modern teknik. 
Nu ska jag gå ut och uppleva juninatten. Mitt levande lejon Lucio är i stan. På Dalarö är det bara jag och sommarnatten. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Fel. Men här blir det rätt. 

Oj det blev fel! Här kommer rättelse. Opastöriserad mjölk är det inte påpekar Lotta Bogren. Det

är olagligt att sälja. Det ska stå lågpastöriserad. Ber om ursäkt Puttersjaus gård. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Vad händer när vi vandrar?

Varför är vi så många mappiesar som vandrar? Behöver vi den långsammare takten? Eller är det ett sätt att vara lite mer här och nu? Oavsett skäl är det ett underbart sätt att umgås. Vi vandrade i Portugal, i Sintra och i Cascais. 
Och alla blev vi lite kära i Portugal. Att vara med i en vandringsgrupp är något jag rekommenderar. Man går och går där det är vackert. Sen ser man till att middagarna är goda och roliga. Och att bed&breakfast-ställena är tilltalande. Men somligt icke planerat kan hända. Som till exempel att man faller och bryter handleden som Marianne gjorde. 
Efter tre dar på fötter och lite fado i Lissabon åkte vi hem från landet som ligger trea i fredstabellen. Kanske är det därför polisbilarna kan se ut så här. 
Roliga slott, vacker grönska och ett sätt att umgås som ökar välbefinnandet och alla blir gladare! 
Och vad händer på hemmafronten. Jo, bort med för mycket grönska och mer utsikt från mitt hus. Snälla grannar gick med på att sålla lite bland växtligheten på Dalarö. Det tackar jag för och allra mest Johan N som hänger i trädet. Han som gjorde det ljusare. 
Och sen kom en grind. Skapad av Henrik Siberg   Så vacker. Nu väntar bara grönskan i krukorna. Och mina små tanter blev lite skyddade. Och rådjuren fick det lite svårare. 
Här är grabbarna från Skövde Simon Arthursson och själva designern Henrik. Tack så snyggt det blev killar. 
Vi firar skolavslutning och Sixtens första betyg. Nu väntar 10 veckors ledighet. Samma sak för Signe och Ella. Här står alla rörda föräldrar och farföräldrar och kollar in när barnen sjunger in sommaren. 
Och mitt allra första år sen jag var 15 år utan semester. För nu är jag ju ledig jämt – om jag vill. 

Här är glädjebilder. Solceller till Safe House i Jumla Nepal. Pengar som några läsare (resenärerna på Kambodjaresan) och vi som var på plats i Nepal för M samlade in för att kvinnorna skulle få el. Och häromveckan kom solcellerna till den avlägsna stan. Här jobbas det för högtryck och ingen är gladare än Bhagwati Shrestra, föreståndaren för hemmet, där slagna och hotade kvinnor får en plats och vars verksamhet M-kronan stödjer. Överst på önskelistan stod solceller som inte rymdes i budgeten. Men nu, tack vare M-läsare, så kom el till värme, ljus och dator till Jumlas kvinnohus. TACK.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Vad är en tant?

Vem är en tant ? När blir man en tant? Är mappien motsatsen till tant? Det är frågor jag får. Här står mina barnbarn Ella och Signe bredvid Susanna Arwins staty Den svenska tanten. Deras farmor är en Mogen Attraktiv Pionjär Person (Mappie) och inte en klassisk tant. Jag är en av hundratusentals nya pensionärer som inte vill bli tant. Helt hysteriskt tycker många i 40-årsåldern, chilla säger de. Var inte så hurtig. Men de förstår inte att det inte är ansträngt.  Det handlar om en hel generation kvinnors förändring som pågår just. nu.  

Och när de här töserna är 70 är det kanske tant-revival.  Men jag tror inte det blir nån återgång till den kuvade tantlivet. För varje år tar vi kvinnor lite mer av männens planhalva. En vacker dag står vi i bredd. Men fortfarande skiljer 12 procent i lönegap och 40 procent i pension!!!! Lägger här en vacker bild på ilskan. Ingen snäll tantilska. 

Läste ut en lysande kvinnoroman av Agneta Pleijels senaste, Doften av en man, om hennes unga liv och hur hon misslyckas i kärlek. Eller gör hon det? Kände igen hela mitt eget unga liv från famn till famn. Men så mycket liv så mycket erfarenhet och så mycket kärlek. Inget tantliv. 

Men jag förundrades över hur hon lät män och förhållandet bestämma över hennes vilja. Tänkte på Leonard Cohens vemodiga kärlekslåtar när jag läste boken.  ”Hon hade ett halsband av tårar trätt på en tråd”, sjunger han. 
Kerstin går med mig och ser en kärlekskuvad kvinna, Madam Flod i Hemsöborna på Stadsteatern i Stockholm. Suverän föreställning och Ann Petréns gestaltning av den kärlekstörstande äldre kvinnan som faller för drängen Karlsson är lysande. Kerstin är 86. Ingen tant. 
Marianne Lindberg de Geer representerar en stark ickekuvad kvinna. Här är en av hennes gravstenar som ställs ut på Färgfabriken. Att tänka på inför Mors dag. Ring hem alltså. Såna gravstenar gör ingen tant.

På Färgfabriken (galleri) hänger också min Marianne-tavla ”Familjen” som jag älskar och köpte 1991 och som jag tittat på varje dag, jag identifierar mig med flickan som står utanför. 

Hej då från mig som tantfikar på Zätas trädgård bland blommor och äppelträd. Tantens favoritställe, nån vacker trädgård, är nu högsta mode. Är 70 bland alla 35åringar som fyller sina skottkärror med högvis av plantor och är lika lyckliga som om de varit på Schutermans rea (modekläder).

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Gastronomiskt världsarv

Parma är utsedd som ett Unesco Världsarv när det handlar om matstad. Och vi förstod varför. Vi fick se och smaka det som kallas för mathantverk. Vilka skinkor, vilka salami, vilka ostar. Gastrohögtid.

M magasins italienska resa till Tabiano i Reggio Emilia hotade midjemåttet hos våra 35 läsare som var med. Här provar Gunilla från Halmstad den berömda Culatello di Zibello. Och lite annat smått och gott. 

I en gigantisk skinkkällare, kallad skinkgrotta, med olika temperaturer och olika ljusinsläpp hänger de finaste grisrumporna på rad i nästan 2 år. Den mest berömda grisen är svart och de är tingade år i förväg av lyxhotell eller privatpersoner som  prins Albert, prins Charles med flera. Culatellon kostar cirka 1 400 kr/kg. 
Ann-Charlotte från Kisa hittade sin skinka i en affär i den vackra staden Parma.

Så provade vi alldeles ovanliga viner. Den här familjen var one of a kind. Pappan Cardinali, juvelhandlare, sålde sin business och köpte vingård där barnen också jobbar. Vi skålade för mamman som pappan har på ett kort i handen. För utan henne hade det inte blivit något av den gamla vingården. Här syns det ovanliga vita vinet, som är bärnstensgult och för mig en ny smakupplevelse. 

Skön inställning till vinodlingen hade enologen Alberto Cardinali som inte hade några regler utan ansåg att vinet var klart när han tyckte var gott. Vinbuskar var det snarare än rankor. Han odlade som man gjorde förr i tiden, utan några som helst tillsatser. Systern Laura höll ordning på sin ”hippieodlarbror” och såg till att vi alla fick smaka. Vigneto Cardinali var annorlunda. Deras produktion delades mellan Japan och Parmaområdet. Ett eftersökt vin. 
Vi hann med både kultur och poolhäng på slottet. De avklädda damerna är Heléne, Inger och Annika, de sistnämnda i M-baddräkten. Det blev poäng på det! Guiden från Parma var lysande. Inflyttad och supercharmig. En ny-italienare. Parmaområdet mår bra. Här får de flesta ickeitalienare jobb. Även de som kommer från Afrika. 
Fika på torget i Castell Arquato, en liten stad från 900-talet, välbevarad precis som M-läsarna. Väskan hem blev tung, kläder från outlet, lufttorkade skinkor och parmesanostar.

Den här lyckade resan ska vi upprepa i september. Välkommen och skål säger Kerstin, Kerstin och Kerstin. Trio i Kerstins på middag i Anna Maria Corazzas slott i Tabiano. 

Lite EU-politik blev det också. Kampanjförklädet gick till Kajsa som fyllde 70 och blev hyllad med egen tårta också.

Arrivederci Tabiano!

Grazie Cosetta och Petra som basar på Tabiano. Kan både administrera, fixa logistiken och dansa! När vi lämnade slottet satte Petra på ABBA. Och vi for iväg med The winner takes it all och just så kändes det!

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Vad är väl en bal på slottet?

Anna Maria Corazza Bildt öppnade sitt födelseslott och bjöd in oss på schangdobel slottsmiddag. 35 läsare följde med på vår italienska resa till Tabiano i närheten av Parma på en 4-dagars mat-, vin- och kulturupplevelse.

Satte på mig sydafrikastrutsen för att få lite galakänsla. Pappa och stolt slottsägare Giacomo Corazza visade oss runt. Anna Marias färg är blå. 

Hela gänget från Kalix i norr till Trollenäs i söder. Slottet har sen några år fått cirka 40 hotellrum och några fristående villor, totalrenoverade i tidstypisk stil. Så där rymdes vi alla.
Kajsa passade på att fylla 70 på ankomstdagen, då vi alla fick en ros av EU-parlamentarikern Anna Maria. Bakom står resans enda supertrevlige man Erik med sin lika trevliga fru Maggan. 
Gunwer, Violet, Elisabeth, och Annika uppklädda för middag i spegelsalen på slottet. 
Jag längtar till Italien sjöng vi alla på kvällen. Och jag intervjuade fru Bildt om hennes engagemang i EU. Så åt vi och bakade pasta och drack deras speciella vin. Sedan shoppade på en av Italiens bästa outlets. 
Överst Rigmor, Heléne, Kerstin, Lisbet som bakar spagetti. Det gör också Kajsa, Eva, Anita och Britt-Marie. Personalen var lärare samtidigt som de och vi sjöng Volare. Kökskillarna Agato, Mentore och Maurizio, chefen på det goda köket, och Eva-Kristina från Vimmerby. 
En hel aktieklubb var med ”Kvinns” som i 30 år satsat rätt och njuter här av sina utdelningar. Här syns Gunvor, Gunilla E, Gunnel I. I soffan sitter Ulla Britt, Birgitta, Kerstin och Gunilla A. 
Slottets påfågel Luigi höll oss sällskap till frukost och till drinken. 
Guiden Katarina som hade en riktig näktergals sångröst, Stina från Luxemburg och M:s Kerstin Broström. 
Vi är i parmesan-mecka och självklart serverades sparrisrisotton i en parmesanostform. MMMMM gott! Familjen Corazza är också parmesanproducenter. Men tillverkningssättet fick vi se på annat håll. 
Överst, så här går parmesantillverkningen till. Idano och Lorenzo jobbar där man gör ca 5 000 ostar à 44 kg styck per år. Till detta går det åt mellan 80 000 och 90 000 liter särskild mjölk. Av kossor som bara betat specialgräs. Vi blev imponerade av allt hantverk och förstod varför Parmiggiano Reggiano kostar så pass mycket. Lillemor, Gunilla och Iemmi som ärägare till det berömda mejeriet La Madonnina framför berg av ostar som står där mellan 12 och 24 månader.

Fortsättning följer på vår rapport om vår  italienska resa och ni som blir sugna – vi upprepar den i september, den18:e. Häng med – det finns några platser kvar!

Varför hänger det en skinka till prins Albert  av Monaco. Det berättar jag om i morgon eller i övermorgon!

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Värm vännen

I dagens Svenska Dagbladet (13 maj) skriver Karin Thunberg så vackert  om vår väninna som dog ifrån oss i höstas. I fredags stod vi vid den gröna plätt där vi nu hittar hennes namn och aska. Hon var vad vi säger One of A kind. 

Väninnor som man älskar ska värnas skriver Karin. Jag skulle också vilja tillägga värmas. Hon värmde mig med sina ord och jag hoppas och tror att även jag gav värme till henne när det drog för kallt i livet. 

Den här vasen av Ulrica Hydman Vallien tillhörde henne. Idag alltid med snittblommor. Det var hon som sa en gång till mig. Äsch krukväxter. Det ska vara färska blommor ! Och har du inte råd gå i vitsippsbackar eller ta nån kvist. 

Det var hon som lärde mig att “vackrare vardag” mycket viktigare än helgdagsfint. Och jag blev en sån som har finkläder  även på onsdag och kostar på min vardag vackra saker. Här en kaxig tös av Lena Cronqvist som hela tiden påminner mig om att vässa mina kvinnliga armbågar. 

Här är det tvärtom. Inte kaxigt alls i mitt madonneskåp. Maria, Guds moder i olika tappningar inköpt runt om i världen  Ett arv från min nunnetid. Ensamstående mammor hedras här. 

Har du behov av fundera, vara ifred med andra, vill du ta en paus på ett slott i Frankrike och få närproducerad frukost och lunch privat trädgård, pool, samtal och kreativitet med likasinnade? Gå in på resortthingsout.se och läs mer. 

Det är min väninna Camilla som prövar ett nytt grepp i sitt 45åriga liv,  Hon hittade magisk plats nära havet  vid Atlantkusten och ville dela detta med andra.hur gör man då? Jo man skapar en nisch dit du kan komma ensam varva ner och piggas upp.  Första gänget är där 14-18 juni och sen är det bara att boka på! Finns mailadress också camilla@flowproduction.se. Här sitter en kvinna som inte har behov av att sortera nåt längre.Garanterad kvinnovärme. 

 Moster Liliana fyllde 92 på hemmet. 

Det finns något härligt med att vara gammal ( över 90 alltså) gjort är gjort och inget att fundera mer på. Resort things out – Nej nej. För moster handlar det mer om att få lov att vakna en dag till. Helst smärtfri. Annars finns ju gamlingarnas topptablett Alvedon. Den tar moster regelbundet och smärtorna dämpas 
Alexandra Charles kämpar för kvinnors lika rätt till hälsa vis 2,6 milj klubben. Vi möttes på Seniordagen i Kungsträdgården. Vi pratade båda om kvinnor kvinnor kvinnor. Och inget om dämpande mediciner.  IsKallt ute var det denna vårdag. Inte
så mycket varmare var det  i Gävle där jag åter pratade för seniorer i en Seniormässa som Artur Ringart håller i . Vi börjar ju bli en grupp att räkna med. Nästa år är det val och 2 miljoner seniorröster finns att hämta hem. Om vi tror de kan göra något bättre för äldre. Än vad som görs idag. Jag kan säga att värmen steg i alla fall inombords när jag hetsade åhörarna att ställa krav på sina politiker. Hur vill vi ha det?
här står barnbarnet Enzo och försöker förstå hur hans pappas mormor får plats i den lilla rutan. Jag började den här bloggen med väninnans död och slutar med mammadöden. Den förlusten dämpas inte med Alvedon. Men det är livets gång säger jag schablonartat. Att mammor dör. 
Här är vi båda på hennes första passfoto taget 1947. Inför emigrationen till Sverige. 

-Är det från henne du fått ditt jävla anamma frågade en f d bibliotekarie mig när jag berättade om bokens betydelse i mitt liv

Ja, inte var det från min frånvarande pappa i alla fall. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Hasta la vista Palma

Hemma nu med flaskan MOM – God save the gin   Det tyder ju på att den är lämplig för mammor och farmödrar. Har inte smakat än. 

Dermot Cleminger blev snabbt en favorit med sitt underbara humör och med en rörande men stark berättelse om sitt liv. Yngst av 10 syskon med ett stort dansintresse som i arbetarkvarteren i Dublin vsr helt fel lyckades han trots risiga odds. Vi känner honom från många år med Lets Dance.    Men framförallt var det hans dansinstruktioner som fick sanden att flyga och oss att rulla på höfterna och nästan göra rätt så José hjärtassistenten som hotellet hade skickat ut var mycket nöjd med sitt första parkettjobb. 
Två systrar i turkos med kläder från Keepitup.se (som var på plats och verkligen fick oss att lysa med deras sportcouturekläder) och med Caroline från Jönköping blir inget tråkigt. De skånska systrarna i turkos heter Lena och Christina. 
Hotellets takterrass var också en plats för våra fina ibland stela lite-till-åren-kroppar som nu smörjdes i solen. 
Två superpeppade kvinnor hjälpte och instruerade, talade och umgicks med oss 24/7. Tack. Men först Dermot och hans kärlek Sara Sundqvist, sjuksköterska och ledare i truppgymnastik. 
Min hälsa är perfekt: Chaganju! En gest från Okinawa där invånarna blir 100 år i snitt. Det var Gunilla Eldh som berättade om denna intressanta folkgrupp i Japan som rör sig mycket och äter rätt samt bryr sig om sin granne! Då blir man gammal. 
Två stammisar som redan bokat in nästa års resa. Samma vecka samma hotell och säkerligen en lika stor energikick med tillhörande väninnekäröek. Och har du ingen sån med dig får du kärlek ändå. M resorna är omfamnande. Catharina Ek och Monica Juvander intygar. 
Hej då alla underbara mappiesar!!!

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Vilka åker med oss?

Så intressanta läsare som döljer dig bakom träningskläderna! Vi delar våra historier och varför vi åker med. Uppsluppet kastar M läsaren loss och aldrig har väl Vinghotellet vi bor på här i Palma haft så dansglada resenärer. Om Vi kan stegen? Äsch vi är mappiesarna och dansar så gott vi kan. Men vi står inte tillbaka av blygsel. 

Resans drottning underbara dansstjärnan Ann Wilson visar mig ett riktigt Lets Dancemove. 

Madeleine Månssons diskotek. Alla är med. Resans enda man Ingemar klarar sig bra   Här med en av Mresornas veteraner Catharina Ek 
äldst är Ulla Hobohm 91. Hon rör sig i den takt hon själv bestämmer. 
Yngst nästan är Pernilla Anth Jacobsson som tog med mamma Ulla Nylundh. Det var mycket orange i år.
Mer orange ihop med lite god sangria. Här sitter Inger och Inger och njuter. Det hinner vi också med.
Hotellet har en ljuvlig takterrass där vi ligger på våra mattor och kollar himlen. Härligt med gympa ute! Här hittade två fotterapeuter varann Ann från Vimmerby och danska Vibeke som bor i Sverige.
Tre systrar har vi med också. Gisela, Caisa och Eva Lotta från Råå. 
Tre Karlstadtöser också. Karin Christine och Eva. 
Dermot Clemenger kung både i dansbanden och på golvet. Och vem vet när veckan är slut så kan vi både merengue, bugg, baciata och rumba. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Cha-cha-cha i sanden

IMG_1693_800px
Har inte riktigt tid att rapportera om vår helroliga läsarresa till Mallis för man är igång hela tiden. Nya ansikten nya möten och nya muskler som Madeleine Månsson, Ann Wilson och Dermont Kleminger har hittat. I dag öm.
Damerna runt Dermont heter Christine, Monica och en Christine till. Vi har nyss lärt oss cha-cha-cha i sanden.

IMG_1690_800
Det är mycket rosa i år. Jag och Madeleine Månsson omringade av Lena, Eva-Mai Kaisa, Maud, Inger, Lena, Yvonne och Christine.

IMG_1691_800

Två riktiga stammisar. M-läsarna Maggie och Monica har rest med oss 7–10 gånger!

Varför, undrar jag förstås?

– För att det både är så roligt och unikt program. Vi känner att resorna är skräddarsydda för oss som av olika skäl inte åker som par. Vi tycker det är toppen med alla dessa kvinnor.

Så är det faktiskt tänkt. Änkor, skilda eller såna med män som av olika skäl inte lämnar sitt närområde ska veta att med M blir man aldrig ensam.

IMG_1659_800px

När tar lusten att åka på träningsresa slut? Aldrig. Här har vi fyra kvinnor över 80. Längst fram Gunnie som fyllde 81 och hyllades. Kerstin, Inger och Ann-Britt har också levt mer än 80 år.

IMG_1671_300px

Christina visar vad hon lärt sig under dan. För här dansar vi inte bara på stranden utan också på kvällen.

IMG_1681_800px

Dermot och Ann visade i en proffspardans hur det ska se ut och sen försökte vi så gott vi kunde.

IMG_1696_800px

Gunilla Eldh berättade om varför Okinawa i Japan har så många 100-åringar. Troligen flest i världen. De låg inte på soffan och de brydde sig mycket om sin granne. Ingen var ensam.

Nu adjö för nu är det gympa på takterrassen. Sol och varmt nu i Palma.

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Rosa tapirer kidnappar blondin

Bakom de här maskerna döljer sig två chefredaktörer Åsa Lundegård och Pamela Andersson. Deras uppgift var att kidnappa den icke ont  anande Agneta Ljungman. Vår eventdrottning som alltid har de bästa och medta överraskningarna. Men nu blev hon mållös. 

Agneta, Claes Blom Sköns Hems chefredaktör, jag och tapirern Åsa och Pam och Allt om Mats marknadschef Anneli Wadman. Surprise! O
Agnetasystrarna bildades denna kväll på underbara italienska krogen Montanari i Stockholm som fick en helvetesstädning p g A våra boor som fjädrade av sig. Egentligen var det en sorgens kväll då denna citronfjäril Agneta  lyfter och ska hitta andra blommor än de på Bonnier Tidskrifter. FÖRLUST!!

Ovan hela gänget Agnetasystrsr med Kerstin Broström, Åsa L Claes B, Agneta själv, jag, Åsa Rydgren, anneli och Marianne Brandt. Toppenkväll. Med svår quiz. Vems badrumsskåp är detta?

dan innan var jag på Djurönäset på Värmdö och firade en gång till att jag fyllt 70! Med mina äldsta väninnor fröken Rök Maggan Haglund och fröken Krök Gunborg Brännström. Två damer som är experter på tobak och alkohol. Och så kära vänner. 
Och som gillar det goda i livet. Självklart under kontrollerade former. Några gånger om året träffas vi och bockar av krämpor, män, barnbarn och vår jobbande pensionärstillvaro. Fortfarande efterfrågade men med sovmorgon och massor av håltimmar.  Och vi kunde alla tre konstatera att vår bästa tid är nu. 

Det sa jag också när jag intervjuades i tv-programmet Fråga Doktorn. Sänds 1 maj. Susanne Axelle ock dr Gunilla Hasselgren. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..

Mina tarmar i bild

Har genomgått en stunds ont för att få reda på att jag inget har i mina tarmar. Koloskopi heter undersökningen och en helt underbar läkare Joel Marmur på Ersta underbara sjukhus valde en liten snäll barnslang att köra in i mina tarmar. 

-Ge mig all bedövning jag får sa jag till den hyggliga sjuksköterskan och blev bönhörd. För jag visste att det är smärtsamt. Men med dr Joels varsamma hantering, barnslang, smärtlindring och lugnande blev det helt Ok. Värre nästan var de 4 liter Laxabon som skulle intas innan. Kräkframkallande.  ​Glad nu även om rumpingången är öm. 

​Motsatsen till smärträdd är konstnären Marina Abromovic från exjugoslavien.. Såg hennes eller snarare lyssnade på guiden Liliana Spiros (konstvetare) utmärkta visning av hennes konst  på Moderna Museet i Stockholm. Marina är gränslös i sin upptäcksfärd över vad kroppen tål –  i tystnad, i smärta i uthållighet.  Utan guide är det svårt förstå vad Marina vill uppnå. Kostar 125 välplacerade pengar. Utställningen stänger den 22/5. Se! Och sen kan ni prata hur länge som helst om hon är en världsartist eller bara  knäpp. 

Liliana och bakom syns ett av verken. 

Hur är 60plussarnas hälsa? Sånt vill jag kunna och till min stora glädje så är dagens generation friskare än tidigare 60plussare. 


Här sitter Mats Ögren Wanger i mitt kök.    Han  skall skriva  en debattbok, Diagnos Sverige framtidens hälsa, och jag ska bidra med det jag vet. Och en sak vet jag: mappiesarna mår bättre!!

Kolla bara konstnären Börje Lindberg som fyller 89 i maj. Han dansar tango,simmar och ska snart ha utställning i Stockholm. Han bör på en träskulptur han sålt till mig och som behöver en liten omplåstring. Vilken Karl. Är han en Mappie? Nja. Dock en mappieförebild. 
Här syns två extremt ohälsosamma kvinnor Judy Garland och hennes dotter Liza Minelli. På riktigt heter de Sofia och Gabriella Lockwall och häromkvällen såg jag deras uppsättning av de framgångsrika men ack så olyckliga mor och dotter Garland/Minelli. Sprit, tabletter och många män. Det är inte så friskt. men låtarna har överlevt och är eviga.  FöreställningenJudy och Liza  går på turné. Håll utkik. 
Nu säljer de sitt hus i Waxholm, Lena och Gösta Linderholm. Utflyktstället, butiken,  för de som älskar Lenas keramik och tyger ska ändå finnas kvar, säger hon. Innan det blev Lena och Gösta var det Gösta och jag. Vi var kära i tre år, sen lockade en annan man. Underbart roliga år. Varför plockar jag fram det nu? Jo för jag är i summeringsfasen. 70 år – vad har hänt. Alla jag älskat! Och övergett eller som övergivit mig. Så fick jag just den här underbara bilden. Rulla in en boll och låt den rulla, sjöng Gösta. Och jisses vad det rullat sen dess.
 Men nu är det färdigrullat. Här står Lucio och ska göra pesto med Susanna Arwin. Susanna är konstnären som skapat Den svenska tanten. Här i porslin och liten tant i brons. Tanten är också prisskulptur i Årets Mappie.  
Den ängsligt intryckta handväskan har nu i Susannas tantprojekt förvandlats till ett vapen   Eller till ett handväskberg i Hammarbyhöjden i Stockholm. Den 27/4 är installationens öppningsdag. Se blytunga handväskor – eller är det  en vapenarsenal? Tanten lever i alla fall i konsten. Har två tanter som vaktar huset i Dalarö. Och de är beredda mef sina handväskor. 

Kommentera inlägget

Your email address will not be published. Required fields are marked *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..